Ångest

Vad är ångest?

Det är normalt att få ångest. De flesta människor upplever ångest till och från, i synnerhet under svåra eller stressiga perioder i livet. För våra förfäder var ångest en livsviktig och naturlig reaktion, för att de snabbt skulle reagera på hot och avvärja faror. När hjärnan uppfattar en fara, som en slingrande orm eller ett brant stup, aktiveras den del av nervsystemet som förbereder oss för kamp eller flykt. Vi känner stark rädsla, oro eller obehag, tillsammans med olika fysiska symptom. Detta är tänkt att hjälpa oss att reagera och handla snabbt. När hotet är avvärjt klingar rädslan av och den fysiska anspänningen släpper. 

Ångest kan utlösas utan att det finns något verkligt hot. Du kan ha en känsla av obehag, oro och anspänning utan att du riktigt vet varför. Tankar kan trigga ångest, till exempel om du är nervös inför ett prov eller oroar dig för att något ska hända dig eller en närstående. Ångest kan även uppträda som ett av flera symptom på fysisk sjukdom, eller vid minnet av en obehaglig händelse i det förflutna. 

Vad händer i kroppen?

Nervsystemet består av en viljestyrd och en icke-viljestyrd del. Den icke-viljestyrda (autonoma) delen reglerar kroppsliga funktioner som matsmältning, blodtryck, puls, luftvägar, pupillstorlek med mera. Den är indelad i det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. 

När du är lugn och avslappnad dominerar det parasympatiska nervsystemet, som låter kroppen vila, reparera sig och smälta maten. Vid stress eller fara styrs du av det sympatiska nervsystemet, som förbereder dig för att snabbt kunna röra dig eller slåss. Vila och återhämtning pausas, blodet dirigeras om till musklerna, luftrören vidgas för att du ska kunna andas djupare och snabbare, och pulsen och blodtrycket ökar. Det här kallas även för sympatikuspåslag eller “fight-or-flight”-reaktion, och det är den som ligger bakom den kroppsliga upplevelsen vid ångest. 

Den här reaktionen i det sympatiska nervsystemet är mycket snabb. Ofta känns det som att ångesten kommer plötsligt “från ingenstans”. Du kan uppleva det som att ångesten är utanför din kontroll. 

Vad är ångestsyndrom?

När ångesten kommer plötsligt utan förklaring, är väldigt intensiv eller inte går över, kan du ha något som kallas ångestsyndrom. Vid ångestsyndrom är ångesten oproportionerligt stor och påverkar din vardag. Det finns flera olika typer av ångestsyndrom:

• Panikångest, eller paniksyndrom

• Generaliserad ångest, GAD

• Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD

• Tvångssyndrom

• Separationsångest

• Social ångest, eller social fobi

Vad orsakar ångest och ångestsyndrom?

Det finns olika orsaker till ångest. Det kan finnas ärftliga faktorer och miljöfaktorer som stress. Ångest kan också vara kopplad till alkohol och droger. Det är vanligt att uppleva ångest vid svåra livshändelser som en skilsmässa eller en nära anhörigs död. Ångest är även vanlig om du är deprimerad.

Många känner av ångest utan att hitta en direkt anledning. Ofta går det akuta tillståndet över på några minuter, men det är vanligt med återkommande problem, speciellt under stressiga perioder. I längden påverkar ångesten dig och kan göra dig känsligare för stress, ge humörsvängningar, ökad irritation och rastlöshet.

Ångest kan också skapa en ond cirkel där rädslan för att få ångest och tappa kontrollen blir ett problem i sig. Du kan börja undvika situationer eller att göra vissa saker, som att åka buss eller träffa vänner. Det i sin tur kan bidra till att du blir isolerad och får ännu starkare ångest.

Hur känns ångest?

Ångest ger både fysiska och psykiska symptom. Det kan kännas olika för olika människor. En del upplever främst ångestsymptom som känns i kroppen, medan andra besväras mer av oro och rädsla. 

Det här är vanliga ångestsymptom:

• Oro, rädsla

• Overklighetskänsla, som att befinna sig i en ”bubbla”

• Tryck över bröstet

• Du kan få svårt att andas

• Hjärtklappning, hjärtat slår hårdare och snabbare

• Du blir torr i munnen

• Du känner dig svag i musklerna

• Du blir yr och svimfärdig

• Du får en klump i halsen eller ont i magen

• Sömnsvårigheter, orolig sömn

• Orolig mage, diarré

• Du behöver kissa oftare

Behandling

Det finns hjälp att få om du har ångest. Vanligast är samtalsterapi hos psykolog, oftast med KBT-inriktning. Då får du både lära dig hur du hanterar ångesten när den kommer, och hjälp med att gradvis möta de situationer där du får ångest. Det kallas för exponering. Du kan få KBT både online och på en fysisk mottagning. KBT kan i vissa fall kombineras med medicinsk behandling, oftast med antidepressiva läkemedel. Om du har ångest är det bra att komma i kontakt med en psykolog som kan se till din specifika situation och därefter anpassa behandlingen för just dig.

Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen

Tryggt och säkert med BankID

Recept direkt i appen

Över 3 miljoner patientbesök

4,8 av 5 betyg på App Store

Ladda ner appen

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket du kan göra för att själv dämpa och lindra ångest. 

• Om ångesten är en reaktion på att du har en stressig tillvaro kan du behöva förändra den. Finns det något område där du kan sänka kraven? Eller någon uppgift som kan vänta? Ofta kan du komma långt med små förändringar, men ibland krävs en större omställning av livssituationen.

• Undvik alkohol, droger, nikotin och koffein, även om det får dig att må bättre för stunden. De här substanserna ökar nämligen ångest. 

• De flesta mår bättre när de äter ordentligt, motionerar och sover bra. Men när du är stressad eller mår dåligt kan du ha svårt att motivera dig till att behålla goda vanor. Ställ inte för höga krav på dig själv – du kan komma långt med korta vilopauser, en lugn promenad och näringsriktig mat varje dag. Försök att hitta andra möjligheter till vila och återhämtning. Åker du till exempel buss till jobbet? Blunda, andas och lyssna på lugn musik under resan.

• Många upplever att yoga, meditation och mindfulness hjälper dem att stressa av och fungerar ångestdämpande. Det finns flera olika tekniker, alltifrån fysiskt krävande yoga till lugn guidad meditation. Du kan hitta många lektioner och övningar på internet, om du inte vill eller kan ta dig till en yogastudio. 

• Låt inte ångesten begränsa ditt liv. Om du avstår från att göra sådant som du tidigare tyckt om blir besvären för det mesta svårare. Ge dig själv små utmaningar, och flytta fram gränserna steg för steg. 

Hur kan jag ta udden av ångesten här och nu?

Det finns olika knep att ta till när du känner dig övermannad av ångest. Här är några tips: 

• Det är vanligt att försöka hålla den obehagliga känslan ifrån sig, men det kan tvärtom öka besvären. Försök att släppa fram och vara i känslan, så kommer den att avta efter en liten stund. Kom ihåg att ångest är obehagligt – men inte farligt. 

• Fokusera på andningen. Sätt dig på en stol med båda fötterna i golvet och sänkta axlar. Flytta din uppmärksamhet till andetaget. Försök att andas ut och in genom näsan. Börja med att känna hur du fyller magen när du andas in, och hur luften strömmar över överläppen när du andas ut. Se om du kan låta utandningen vara lika lång som inandningen eller längre, till exempel genom att räkna sekunderna när du andas in och ut. Låt nästa andetag infinna sig av sig själv, istället för att “tvinga” fram det. 

• Gör något du tycker om för att avleda tankarna. Du kan till exempel dricka en kopp te, lösa korsord, ta en promenad, prata med någon, eller ta ett varmt bad. 

När bör jag söka vård?

Tveka inte att söka vård om din ångest är så stark att den påverkar din vardag på ett negativt sätt. Exempelvis om du undviker situationer som väcker ångest eller har återkommande panikattacker. 

Ångest är ett vanligt besvär men det finns effektiv behandling såsom KBT, de absolut flesta som får hjälp blir betydligt bättre efter sin behandling.

Om du mår dåligt och har tankar på att skada dig själv eller någon i din närhet, behöver du söka vård akut, i första hand på en psykiatrisk akutvårdsmottagning.

När kan Min Doktor hjälpa?

Välkommen att kontakta Min Doktor om du vill ha hjälp och behandling av ångest hos psykolog.