Anorexi

Vad är anorexia nervosa?

Anorexia nervosa är en slags ätstörning. Till vardags kallas sjukdomen ofta för anorexi, som betyder aptitlöshet, men vid anorexia nervosa handlar det snarare om en avsiktlig matvägran. Syftet är att gå ner i vikt eller att behålla en låg kroppsvikt, trots att personen redan är för smal. De flesta med anorexi har en förvrängd kroppsuppfattning. De kan se sig som feta eller tycka att en enskild kroppsdel är för stor. Vid anorexi är det vanligt att känna avsky eller motvilja för sin kropp. 

Det är vanligt att personer med anorexi begränsar sitt matintag och försöker övervinna hunger, men också tänker mycket på mat och måltider. Det kan till exempel ta sig uttryck som att väga maten, räkna kalorier eller laga avancerade måltider åt andra men inte äta själv. 

Anorexi kan vara livshotande

Om inte sjukdomen behandlas kan den bli mycket allvarlig. En av tio med anorexia nervosa avlider till följd av de skador som avmagringen orsakat, eller för att de mått så dåligt att de skadat sig själva. Fastän självsvälten påverkar kroppen negativt på många sätt, kan rädslan för att gå upp i vikt ändå vara så stor att den drabbade inte vill ha vård. I svåra fall krävs inskrivning på sjukhus för att häva svälten. 

Vad orsakar anorexi?

Det finns flera bidragande orsaker till ätstörning:

• Ärftlighet. Studier har visat att det är större risk att du själv drabbas om du har en nära släkting som har anorexi. Tillståndet är också lite vanligare hos tvillingar om de är enäggstvillingar, och alltså har samma DNA, än om de är tvåäggstvillingar, som har större skillnader i DNA.

• Personliga egenskaper. Egenskaper som perfektionism och kontrollbehov kan bidra till att du lättare drabbas av anorexi. Andra riskfaktorer är dålig självkänsla och att du ogärna pratar med andra om sådant som känns jobbigt. 

• Psykiatriska tillstånd. Det finns ett samband mellan anorexi och tillstånd som depression, ångest och tvångssyndrom. 

• Biologiska faktorer. Både för tidigt födda barn, som haft låg födelsevikt, och barn med högt BMI, har förhöjd risk att utveckla anorexi när de blir äldre. 

• Trender och kulturella faktorer. Utseendefixering och osunda skönhetsideal bidrar till att många känner sig tvungna att gå ner i vikt för att passa in.

• Trauma kan vara en utlösande faktor. Det är större risk att du utvecklar anorexi efter till exempel misshandel, våldtäkt eller mobbning. Händelser som naturkatastrofer och krig kan också trigga att sjukdomen bryter ut. 

• Förändringar i kroppen, till exempel viktuppgång. Det är vanligt att drabbas av anorexi i tonåren, när kroppen förändras i samband med puberteten.

• Bantning kan utlösa anorexi, till exempel om du till en början fått komplimanger för att du gått ner i vikt.

Vem kan drabbas?

Anorexia nervosa är tio gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Det finns studier som tyder på att anorexi är vanligare bland transpersoner. De allra flesta insjuknar i tonåren, men det förekommer att både yngre och äldre drabbas. Inom yrken eller fritidsintressen där det är stort fokus på vikt och utseende är det också förhöjd risk för anorexi. 

Vad händer i kroppen vid anorexi?

Om du går ner kraftigt i vikt blir många funktioner i kroppen allvarligt påverkade. Svält leder till utmärgling, som är ett livshotande tillstånd. När kroppen hamnar i en svältsituation anpassar den därför ämnesomsättningen till att gå på sparlåga. Om du inte äter ordentligt får du även en obalans i livsviktiga mineraler och salter (elektrolyter) som behövs för att bland annat hjärta och njurar ska fungera.

Hjärnan förändras vid anorexi, både genom att den minskar i storlek och att hjärnfunktionen påverkas. Det är svårare att tänka klart, och att ta till sig exempelvis samtalsterapi, så länge svälten pågår. 

Hur påverkas kroppen av svält?

Ämnesomsättningen förändras vid undernäring och svält, oavsett om orsaken är anorexi eller något annat. Om någon har fysiska tecken på svält innebär det dock inte att personen har anorexi, eftersom undernäring och svält kan ha många olika orsaker. 

• Kroppsfett och muskler bryts ner för att upprätthålla energinivåerna och blodsockret, något som leder till att du har lätt att bli frusen. 

• När underhudsfettet försvinner kan du istället få mer kroppsbehåring för att hålla värmen, framför allt på armar, ben och i nacken (lanugohår). 

• Hos kvinnor brukar mensen bli oregelbunden eller upphöra helt, och män får lägre testosteronnivåer. 

• Benskörhet uppkommer när hormonnivåerna och näringstillförseln minskar.

• Matsmältningen fungerar inte som den ska, och det leder till förstoppning, gaser och magont. 

• Hud, hår och naglar blir torra och spröda på grund av undernäring. 

• Immunförsvaret försämras, och du har då lättare att bli sjuk. 

• Blodbrist (anemi) är vanligt, eftersom du får brist på järn och vitaminer. Det gör att du blir trött, blek och lätt blir andfådd. 

• Blodtryck och puls sjunker, och det uppstår rytmrubbningar på hjärtat. 

• Fingrar och tår blir kalla och blåaktiga. 

• Du kan ofta bli yr eller svimma. 

Symptom vid anorexi

Anorexia nervosa kännetecknas av att du svälter dig för att gå ner i vikt, och att du inte uppfattar dig själv som för smal. En del med anorexi kan även hetsäta, för att sedan göra sig av med maten genom att kräkas eller använda laxermedel. 

Vanliga symptom är:

• Stark rädsla för att gå upp vikt

• Ett stort fokus på mat, att gå ner i vikt och att äta så lite som möjligt

• Att du ljuger för omgivningen om hur mycket du ätit, eller hittar ursäkter för att inte delta i måltider

• Att du själv tycker att du är tjock eller måste gå ner mer, även om andra kommenterar att du är för smal

• Trötthet, svaghet

• Yrsel, svimningar

• Förstoppning, gaser och magont

• Utebliven mens

• Fint, dunigt hår på armar och ben (lanugo)

• Risigt hår och torr hy

En del med anorexi har samtidigt ångest, depression eller tvångstankar. 

Vad är skillnaden mellan anorexi och bulimi?

Vid anorexi kan hetsätning och kräkning förekomma. Det är symptom som påminner om vad som ses vid bulimi. Bulimi är en ätstörning som kännetecknas av hetsätning följt av olika åtgärder för att kompensera för matintag, till exempel att fasta, framkalla kräkning eller använda laxermedel. Vid bulimi påverkas dock inte vikten på samma sätt som vid anorexi. Det är alltså inte lika tydligt för omgivningen att en person har bulimi då vikten ofta inte påverkas så det syns.

Behandling

Behandlingen består av flera delar. Ett första mål är att du ska återfå en hälsosam vikt och att kroppen ska läka de skador som den har fått av svälten. Då kan du bland annat få hjälp av dietist, läkare och psykolog. Om kroppen har tagit stor skada kan sjukhusvård behövas. När du är i ett bättre näringstillstånd har du lättare att ta emot samtalsterapi. Då får du hjälp med att förändra din syn på din kropp, och bli av med negativa tankar kring vikt och mat. 

När ska jag söka vård?

De allra flesta blir friska från anorexi om de får behandling. Sök vård så snart som möjligt om du misstänker att du själv eller en närstående har anorexi. Om du mår mycket dåligt och har tankar på att skada dig själv behöver du söka vård akut. Detsamma gäller om du är så svag fysiskt att du inte kan resa dig upp utan att ta hjälp av händerna. 

Vad kan jag göra själv?

En del med anorexi vill inte ta emot hjälp. Det kan bero på att de inte anser att de är sjuka, att självsvält och överdriven träning snarare är en livsstil. Hos vissa är ångesten för att gå upp i vikt så stor att de inte vill ha behandling, trots att de vet att de är sjuka. Om det här stämmer in på dig kan ett första steg till att bli bättre vara att skaffa dig kunskap om sjukdomen och om vad din kropp behöver för att må bra. 

Genom att prata med andra får du nya perspektiv och kan jämföra erfarenheter. Kontakta gärna Riksföreningen mot ätstörningar, Frisk & fri. De erbjuder träffar, utbildningar och kontakt med andra som har ätstörning. Hos KÄTS, Kunskapscentrum för ätstörningar, kan du också hitta mycket fakta och forskning om anorexia nervosa. 

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du har anorexi behöver du få hjälp på en fysisk mottagning. Känner du obehag inför att söka fysisk vård? Vi kan ge dig stöd och hjälp med att förbereda dig för besöket. Du är välkommen att chatta med Min Doktors psykologer för att få rådgivning eller en första bedömning.