Avföringsinkontinens

Vad innebär avföringsinkontinens?

Avföringsinkontinens kallas även för analinkontinens och innebär att det sker ett ofrivilligt läckage från ändtarmen. Läckaget kan utgöras av gaser, fast avföring eller vätska. Tillståndet är vanligast hos äldre. Det förekommer också att barn bajsar på sig, och då beror det ofta på förstoppning. Här kan du läsa mer om avföringsinkontinens hos barn.

Vad orsakas avföringsinkontinens av?

Förmågan att hålla inne avföring kan tillfälligt vara försämrad om du har en rejäl magsjuka med diarréer. När avföringsinkontinens pågår en längre tid beror det oftast på att nerverna eller musklerna som deltar i avföringsreflexen är skadade eller påverkade på något sätt. Avföringsinkontinens kan också förekomma hos personer med demens, och de som på grund av rörelsehinder inte kan ta sig till toaletten när de behöver.

Normal avföringsreflex

Vi har två ringmuskler i ändtarmens sista del, en yttre och en inre, som båda hjälper till att hålla avföring och gaser inne. Dessa kallas också slutmuskler.

När tarminnehåll når ändtarmens sista del spänns tarmväggen ut, vilket får en nervsignal att skickas till ryggmärgen. Det gör att den inre ringmuskeln, som står utanför viljans kontroll, slappnar av. Vi blir då medvetna om att vi behöver gå på toaletten. Den yttre ringmuskeln kontrollerar vi viljemässigt. När vi känner avföringsreflexen kan vi avsiktligt "knipa igen" den här muskeln. Då fördröjs tarmtömningen och innehållet i ändtarmen backar tillbaka lite. Vi kan också bestämma oss för att det är dags att tömma tarmen, och då slappnar båda slutmusklerna av, vilket gör att ändtarmspassagen vidgas. Samtidigt aktiveras muskler i magen och bäckenbotten för att föra ut avföringen ur kroppen.

Förmågan att kontrollera tarmtömningen är som regel färdigutvecklad vid 4 års ålder.

Orsaker till störd tarmtömning och analinkontinens:

Några vanliga orsaker till att vi förlorar kontrollen över slutmusklerna och tarminnehållet är:

• Skada i ryggmärgen, till exempel efter en olycka eller ett diskbråck.

• Sjukdomar i centrala nervsystemet som MS, Parkinson, stroke och diabetesneuropati. 

• Skada i nerver och muskler i ändtarm och bäckenbotten. Skador kan uppkomma av bland annat förlossning, analsex och sexuella övergrepp.

• Slutmuskeln håller inte tätt. När vi blir äldre försvagas och förtunnas musklerna i kroppen, och då kan ringmuskelns funktion försämras. Hemorrojder kan orsaka svullnader och ojämnheter och leda till att ringmuskeln inte är helt tät.

• Förstoppning. Vid långvarig förstoppning kan tarminnehållet orsaka en hård inpackning i tarmen. Vätska kan ta sig förbi inpackningen och läcka ut. Det uppfattas ibland felaktigt som diarré. Det här är en vanlig orsak till avföringsinkontinens hos barn.

• Operation eller strålbehandling. När olika ingrepp görs i området kring ändtarmen finns det risk för att nerverna ska skadas.

• Tarminfektion, inflammatorisk tarmsjukdom och andra tillstånd som orsakar diarré. Flytande tarminnehåll är svårare att hålla inne än fast avföring.

Vad är symptomen vid avföringsinkontinens?

Vid avföringsinkontinens kan du ha:

• Läckage av tarminnehåll, både flytande och fast

• Nedsmutsade underkläder

• Klåda och irriterad hud kring ändtarmsöppningen

• Svårt att hålla inne gaser

• Svårt att hinna till toaletten

Undersökning och behandling

När du söker vård för avföringsinkontinens görs olika undersökningar för att hitta den underliggande orsaken. Det kan till exempel vara att kontrollera muskeltonus i slutmuskler och bäckenbotten, undersöka ändtarmen med ett särskilt instrument (rektoskopi) eller att göra en gynekologisk undersökning. Beroende på vad undersökningarna visar kan andra utredningar bli aktuella, som datortomografi eller koloskopi, som innebär att tjocktarmen undersöks med en liten kamera. 

Behandlingen avgörs av vad som orsakar besvären. Det kan exempelvis vara:

• Läkemedel eller fibertillskott som gör avföringen lagom hård

• Kirurgi för att återställa funktionen i slutmusklerna

• Fysioterapi i form av bäckenbottenträning

• Biofeedback för att du ska få lära dig att kontrollera ändtarmsmusklerna bättre. Då används särskild utrustning för att synliggöra hur dina muskler arbetar.

• Att på olika sätt stimulera nerverna med elektriska signaler

• Inkontinensskydd eller analpropp som förhindrar läckage

När bör jag söka vård?

Om du har problem med ofrivilligt tarmläckage, är du långt ifrån ensam. Kontakta sjukvården för att få rätt hjälp.

Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen

Tryggt och säkert med BankID

Recept direkt i appen

Över 3 miljoner patientbesök

4,8 av 5 betyg på App Store

Ladda ner appen

Vad kan jag göra själv?

Här är några åtgärder som kan hjälpa vid inkontinens i ändtarmen:

• Drick mycket vatten, ät en fiberrik kost och motionera dagligen, för att undvika att få hård avföring.

• Dra ner på gasbildande livsmedel, som lök, bönor och torkad frukt.

• Gå på toaletten så fort du känner att du behöver, och stressa inte vid toalettbesöken. Det kan hjälpa att införa fasta rutiner för att gå på toaletten, till exempel efter måltider.

• Prova bulkmedel om du har lös avföring. Olika fibertillskott kan hjälpa till att göra avföringen fastare, men en del blir ännu lösare i magen av det.

• Gör knipövningar för att stärka bäckenbotten. Be gärna en fysioterapeut om råd, om du är osäker på hur du ska göra.

• Tvätta huden kring ändtarmsöppningen med mild tvål, och smörj in med återfuktande salva för irriterad och känslig hud. Använd ett mjukt toalettpapper och klappa försiktigt när du torkar dig.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du har besvär med läckage av gaser eller tarminnehåll, kan du kontakta Min Doktor. Här kan du få en bedömning, råd för egenvård och annan behandling av läkare eller fysioterapeut. Om våra behandlare anser att du behöver undersökas fysiskt, kan du bli hänvisad vidare.