Bihåleinflammation

Vad är bihåleinflammation?

Bihåleinflammation innebär att bihålorna inne i ansiktets ben har blivit inflammerade. Tillståndet kallas även för sinuit eller rinosinuit, och uppkommer oftast i samband med förkylning. Bihåleinflammation brukar gå över av sig själv inom 2 till 3 veckor.

Vad är bihålorna?

Bihålorna är ett antal luftfyllda hålrum i skelettet runt näsan och ögonen. De har förbindelse med näsans insida och är beklädda med samma slags slemhinna. I både näsan och bihålorna finns körtlar som producerar slem, och slemmet hjälper till att hålla slemhinnan ren och fuktig. Bihålornas funktion är oklar - enligt vissa teorier har de till uppgift att fukta luften vi andas, enligt andra ska de ge rösten en djupare klang.

Vid bihåleinflammation är det oftast de stora bihålorna högt upp på kinderna som drabbas, men det händer även att hålrummen i pannan eller vid näsroten blir inflammerade.

Orsaker till bihåleinflammation

Bihåleinflammation kan vara akut eller kronisk. Akut rinosinuit förekommer vid uppemot 90 procent av alla förkylningar, och brukar då bero på virusinfektion. Det finns dock några olika faktorer som ökar risken för att du ska få kroniska besvär.

Akut bihåleinflammation

Akut bihåleinflammation uppkommer oftast i samband med en förkylning, alltså en övre luftvägsinfektion. Den brukar läka av sig själv på 2 till 3 veckor - hos de flesta inom 10 dagar.

Orsaker till akut sinuit är:

• Virus. Övre luftvägsvirus infekterar slemhinnor i både näsan och bihålorna, inklusive de smala passagerna mellan näshåla och bihålor. Virusinfektionen orsakar inflammation och svullnad i slemhinnorna, så att passagen blir blockerad och slemmet i bihålorna får svårt att rinna ut.

• Allergi. I samband med allergi, till exempel pollenallergi, får du också svullnad och inflammation i nässlemhinnan som kan leda till att slem blir kvar i bihålorna.

• Bakterier. Det är ovanligt att enbart bakterier orsakar sinuit, men om du redan har en lättare bihåleinflammation kan de förvärra situationen. Du får då en så kallad sekundär bakterieinfektion. Den uppkommer på grund av att det lokala immunförsvaret i bihålorna är försämrat.

• Tandproblem. I sällsynta fall kan en infektion i någon av tänderna i överkäken medföra att bakterier kommer in i bihålan "bakvägen".

• Graviditet. När du är gravid är kroppens slemhinnor mer svullna än vanligt och immunförsvaret försämras. Det är därför lite större risk att du får bihåleinflammation under graviditet.

Kronisk bihåleinflammation

Om du har en bihåleinflammation som varar längre än 12 veckor kallas den för kronisk. Ofta rör det sig om en akut inflammation som av någon anledning är extra svårläkt. Då brukar det finnas någon särskild omständighet som gör att bihålorna är trånga eller att en infektion är svårbehandlad. Det kan även göra att du lätt får återkommande bihåleinflammationer.

Bidragande orsaker till kronisk sinuit är:

• Näspolyper, det vill säga utbuktningar i nässlemhinnan. Näspolyper är vanligare hos personer med astma och allergi.

• Anatomiska orsaker. Det kan antingen vara att du har en medfött trång passage mellan näsa och bihåla, eller att du fått en skada, till exempel brutit näsan.

• Rökning. Rökning retar slemhinnorna och försvårar läkningen vid sinuit.

• Nedsatt immunförsvar. Det kan antingen vara en försämring av flimmerhårens funktion (till exempel cystisk fibros) eller en allmän nedsättning av immunförsvaret, vilket kan ses vid bland annat diabetes.

• Främmande föremål i näsan. Kronisk sinuit kan bero på att det sitter något i näsan som inte ska vara där, i synnerhet när barn drabbas. Det kan till exempel vara en plastpärla eller annat föremål.

Andra faktorer som medverkar till bihåleinflammation är bland annat om du är sängliggande en längre tid, eller använder medel som retar nässlemhinnan.

Symptom vid bihåleinflammation

Vanliga symptom vid bihåleinflammation är:

• Täppt näsa

• Snuva

• Försämrat luktsinne

• Tryck eller smärta över ansiktet. Trycket blir ofta värre när du lutar dig framåt.

Följande symptom kan tyda på bakterieinfektion:

• Trycket eller smärtan känns mer på ena sidan

• Grumligt, missfärgat näsflöde, som kan lukta illa

• Snuva som rinner ner i svalget

• Feber

När en bihåleinflammation uppstår till följd av en infekterad tand är det oftast bara den bihåla som sitter närmast tanden som påverkas.

I sällsynta fall kan en bakterieinfektion spridas från bihålan till vävnaderna runtomkring. Tecken på allvarliga komplikationer är:

• Ena ögat buktar utåt

• Smärta, rodnad eller svullnad i vävnaderna runt ögat

• Dubbelseende

• Nackstelhet

Behandling vid bihåleinflammation

I de allra flesta fall går inflammationen över av sig själv. Det brukar räcka med receptfria medel och egenvård för att lindra symptomen. Avsvällande medel i form av nässpray kan få svullnaden i näsan att lägga sig, så att slem och vätska kan föras ut från bihålorna. Ibland behövs nässpray med kortison, som dämpar själva inflammationen. Om du har en bakterieinfektion som inte bedöms kunna gå över utan antibiotika, kan läkare skriva ut recept på antibiotika i tablettform.

Vid kronisk sinuit, eller om du har en bakterieinfektion som inte läker trots antibiotikabehandling, får du en remiss till en specialistläkare i öron-, näs- och halssjukdomar. Är det en tandrotsinfektion som orsakar bihåleinflammationen måste tanden åtgärdas hos en tandläkare för att du ska bli bra.

Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen

Tryggt och säkert med BankID

Recept direkt i appen

Över 3 miljoner patientbesök

4,8 av 5 betyg på App Store

Ladda ner appen

Vad kan jag göra själv?

När du har en akut bihåleinflammation i samband med en förkylning kan det här hjälpa för att lindra symptomen:

• Ta febernedsättande, smärtstillande läkemedel, till exempel paracetamol eller ibuprofen.

• Använd extra kuddar för att hålla huvudet högt när du sover. Det minskar svullnaden i de övre luftvägarna.

• Låt bli att röka.

• Skölj näsan med ljummen koksaltlösning ett par gånger om dagen, för att få bort dammpartiklar och segt slem. Det finns särskilda sprutor och kannor för nässköljning att köpa på apoteket.

• Använd avsvällande nässpray om du är täppt. Observera att sådana sprayer får användas i max 7 till 10 dagar.

• Nässpray som innehåller kortison, till exempel mometason, kan vara till hjälp både för bihålebesvär som beror på allergi och sådana som orsakas av förkylning. 

• Det som fungerar lindrande vid förkylning, som att dricka mycket och vila, hjälper också vid bihåleinflammation. 

När bör jag söka vård?

Kontakta vården om du har symptom från bihålorna som inte förbättrats inom 10 dagar.

Du bör söka vård akut på jourmottagning om du får:

• Nackstelhet, trötthet och svaghet

• Feber och stark smärta över pannan, eller mellan näsan och ögat

• Svullnad och ömhet runt ena ögat, eller utåtbuktande öga

• Hög feber med påverkat allmäntillstånd och trötthet

Bihåleinflammation hos barn är i de flesta fall ofarligt och läker ut av sig själv. Om ditt barn har feber och påverkat allmäntillstånd, i kombination med en svullnad och rodnad vid näsroten eller buktande ögonlock, behöver du söka vård akut.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du upplever symptom som stämmer in på bihåleinflammation är du välkommen att konsultera Min Doktor. Vi hjälper dig att få rätt behandling.