Blod i urinen

Vad innebär blod i urinen?

Blod i urinen kallas med en medicinsk term för hematuri. Det är inte en speciell sjukdom utan ett symptom som kan förekomma vid olika tillstånd. Hos kvinnor kan exempelvis blåskatarr leda till små mängder blod i urinen. När mängden blod är för liten för att synas med blotta ögat kallas det mikroskopisk hematuri. Om det finns synligt blod i urinen kallas det för makroskopisk hematuri, och det är ett tecken på en lite större blödning någonstans i urinorganen eller (hos män) könsorganen.

Rödfärgning av urinen kan också ha andra orsaker, såväl ofarliga som sjukliga. Det är vanligt att urinen färgas röd av pigment som finns i en del livsmedel, exempelvis rödbetor. Detta är helt ofarligt. Vissa läkemedel kan också orsaka att urinen blir röd.
I ovanliga fall kan urinen färgas röd på grund av så kallad hemoglobinuri. Hemoglobin är ett protein som finns i de röda blodkropparna, och som sköter transporten av syre och koldioxid i blodet. Om hemoglobin finns i urinen kan det tala för hemolys, det vill säga sönderfall av röda blodkroppar. Myoglobin är ett protein som finns i muskelceller. Vid muskelsönderfall kan myoglobin läcka ut och färga urinen brun eller rödbrun (myoglobinuri). Det kan bland annat inträffa vid extrem fysisk ansträngning, till exempel efter ett maratonlopp.

Det är viktigt att du söker vård om du upptäcker blod i urinen. Hos tre av tio är det ett tecken på en allvarlig sjukdom, som cancer i njuren, urinblåsan eller prostatan. Om du har blod i urinen samtidigt som du har feber, smärta i ländryggen eller svårt att tömma blåsan bör du söka vård akut.

Vad finns det för orsaker till blod i urinen?

Den vanligaste orsaken till blod i urinen är att det finns en inflammation någonstans i urinorganen, oftast en urinvägsinfektion. Blödning kan även uppstå till följd av trauma, till exempel ett hårt slag i området kring njurarna. Njursten eller blåssten kan irritera insidan av urinvägarna och orsaka mikroskopiska skador i slemhinnan, med blödning som följd. Hos män kan blod i urinen bero på godartad prostataförstoring.

Hematuri kan också vara ett tecken på allvarligare tillstånd. Vid cancer i njure, urinblåsa eller prostata kan blod i urinen vara det första tecknet på att något är fel. Bland orsakerna till hematuri hittar vi även andra sjukdomstillstånd som kan få allvarliga konsekvenser om de inte behandlas. Dit hör till exempel njurinflammation, njurbäckeninflammation och den autoimmuna sjukdomen SLE.

Symptom vid blod i urinen

Vid mikroskopisk hematuri kan du inte se blodet utan mikroskop. Blodet kan också upptäckas med hjälp av en så kallad urinsticka, som brukar användas vid analys av urinprov. En större mängd blod brukar färga urinen röd, rosa eller brunaktig, och urinen kan även ha klumpar av levrat blod i sig. Hematuri kan ibland yttra sig med att du kissar blod i början eller slutet av urineringen.

Beroende på vad den underliggande orsaken är kan du samtidigt ha andra symptom, som till exempel:

• Täta urinträngningar - att behöva kissa oftare.

• Sveda i samband med urinering.

• Smärta i ländryggen.

• Smärta långt ner i buken.

• Ömhet över flanken.

• Svårighet att komma igång med att kissa eller att tömma blåsan helt.

• Urininkontinens.

• Feber och eventuellt frossa.

• Illamående och kräkningar.

Undersökning och behandling

Synligt blod i urinen ska alltid utredas hos läkare. Även mikroskopisk hematuri behöver utredas om den är återkommande eller kronisk. Utredningen innefattar ofta flera av följande undersökningar:

• Urinprov.

• Blodprov.

• Röntgen, ultraljudsundersökning eller skiktröntgen (datortomografi) av urinvägar, urinblåsa, njurar och prostata.

• Urografi, när så kallad kontrastvätska injiceras i blodet. Vätskan är röntgentät och när den utsöndras via njurarna gör den att urinvägarna syns tydligare på röntgen eller vid datortomografi.

• Cystoskopi, som innebär att urinblåsans insida undersöks med hjälp av en liten kamera.

• Vävnadsprov från eventuella förändringar i något organ.

Vissa av undersökningarna kan göras på vårdcentralen, medan andra bara utförs på särskilda specialistmottagningar i urologi.

Behandlingen bestäms utifrån vad undersökningarna har visat. Urinvägsinfektion behandlas med antibiotika, njursten kan behöva stötsvågsbehandlas eller opereras ut. Vid urinblåsecancer eller cancer i andra delar av urinorganen kan flera olika behandlingar kombineras, som kirurgi, strålbehandling och cellgifter.

När bör jag söka vård?

Sök läkarvård om du lägger märke till blod i urinen. Om du samtidigt upplever symptom som feber och frossa, illamående och kräkningar, eller smärta i ländryggen, behöver du söka vård akut. Detsamma gäller om du inte kan kissa.

Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen

Tryggt och säkert med BankID

Recept direkt i appen

Över 3 miljoner patientbesök

4,8 av 5 betyg på App Store

Ladda ner appen

Vad kan jag göra själv?

Egenvård rekommenderas inte om du redan har blod i urinen. Du kan till viss del minska risken för att få blod i urinen genom att se till att dricka mycket vatten. Det kan förebygga uppkomsten av njurstenar och lindra besvären vid urinvägsinfektion.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du kan ha blod i urinen är du välkommen att kontakta Min Doktor. Vi hjälper dig med en första bedömning och ger dig råd om hur du ska gå vidare. Om läkaren bedömer att det är nödvändigt kan du få remiss till en specialistmottagning i urologi.

Om du har feber, illamående, ont i ländryggen eller inte kan kissa ska du dock inte vända dig till Min Doktor, utan genast söka vård på en fysisk mottagning.