Bukspottkörtelinflammation (pankreatit)

Vad är bukspottkörtelinflammation?

Inflammation i bukspottkörteln kallas inom vården för pankreatit. Det finns två typer av bukspottkörtelinflammation:

• Vid en akut inflammation i bukspottskörteln insjuknar du snabbt. Vanligtvis tillfrisknar du inom 3 till 5 dygn. Runt 10 till 20 procent kräver omfattande vård på sjukhus.

• Kronisk inflammation i bukspottskörteln utvecklas gradvis. Det innebär att inflammationen inte försvinner och bukspottskörteln slutar fungera som den ska. Det finns en större risk att drabbas av kronisk inflammation om du har haft fler akuta inflammationer innan. Just nu finns det ingen behandling mot själva orsaken till kronisk bukspottkörtelinflammation. Behandlingen är därför endast lindrande och understödjande. 

Vanliga symptom vid bukspottkörtelinflammation

Symptomen vid bukspottkörtelinflammation varierar beroende på om det rör sig om akut eller kronisk inflammation. Gemensamt är att de båda ger smärta i övre delen magen. 

Symptom vid akut inflammation i bukspottkörteln kommer ofta snabbt och kan vara: 

• Smärta i övre delen av magen, det kan även stråla ut i ryggen mellan skulderbladen. Graden av smärta varierar, det kan göra väldigt ont eller mindre ont. 

• Illamående och kräkningar

• Feber, ofta runt 38 grader

Symptomen vid kronisk inflammation i bukspottkörteln kan utvecklas under en tidsperiod av flera år och kan vara:

• Smärta i övre delen av magen. Smärtan är ofta mer påtaglig efter intag av mat eller alkohol.

• Diarré

• Gråaktig och oljig avföring, så kallad steatorré

• Förhöjt blodsockervärde. Det kan efter en längre tid utvecklas till diabetes typ 2.

• Gulaktig hud och ögonvitor, så kallad gulsot

• Viktnedgång

Magont kan bero på fler olika saker eller vara kopplade till andra sjukdomar. Läs mer om mag- och tarmbesvär.

Varför får man inflammation i bukspottkörteln?

Bukspottkörtelns funktion är att bilda ämnen som behövs för att bryta ner mat i tarmen, så kallade enzymer. Nedbrytningen gör det möjligt för kroppen att ta upp näringen som finns i maten vi äter. Enzymerna går från bukspottskörteln – i den övre delen av magen, bakom magsäcken – genom gallgången till tarmen. Bukspottkörtelns andra funktion är att bilda insulin, som kontrollerar kroppens blodsockernivå. 

En inflammation i bukspottskörteln börjar med att matsmältningsenzymerna aktiveras för tidigt, när de fortfarande befinner sig i bukspottskörteln. Oftast beror det på att enzymerna har blockerats från att gå vidare ner i magen av till exempel gallsten. Då bryter enzymerna ner vävnaden i bukspottskörteln och kroppen svarar med en inflammation. 

Varje gång en inflammation uppstår skadas vävnaden ytterligare. Till slut blir det ärrbildningar i körteln och den kan inte längre bryta ner maten eller producera insulin. Om inflammation i bukspottkörteln återkommer fler gånger, ökar risken att drabbas av en kronisk bukspottkörtelinflammation. Ju mer körteln skadas, desto sämre fungerar den. Till slut kan den inte längre bryta ner maten som du äter, eller producera insulin. Det leder till höga blodsockerhalter och så småningom diabetes. 

De vanligaste orsakerna till pankreatit är:

• Gallsten 

• Alkohol 

Dessa orsaker står sammanlagt för 80 till 90% av fallen. 

Mindre vanliga orsaker är: 

• Kraftig övervikt

• Skador i buken

• Pankreascancer

• Cystisk fibros

Behandling vid bukspottkörtelinflammation

Akut inflammation i bukspottskörteln behandlas på sjukhus. Vanligtvis läker inflammationen av sig själv, men du får inte äta eller dricka innan inflammationen är läkt, vilket kan ta några dagar. Under tiden får du dropp, alltså näring och vätska direkt i blodet, samt behandling för att lindra symptomen som till exempel smärtstillande. Om tillståndet blir allvarligt, får du intensivvård. 

Den bakomliggande orsaken till bukspottkörtelinflammationen undersöks först när inflammationen har lagt sig. Det är mycket viktigt att inte dricka alkohol, om du har problem med bukspottkörteln.

Insatser som kan behöva göras är: 

• Undersökning av gallgångarna

• Operation av gallblåsan

• Dränering av bukspottkörteln, så kallad pankreasoperation

• Behandling av alkoholberoende

Vid kronisk inflammation i bukspottkörteln består behandlingen av att lindra symptomen. Behandlingen kan innefatta: 

• Läkemedel för smärtstillande

• Läkemedel för matsmältning

• Vitamintillskott

• Läkemedel mot diabetes, till exempel insulin.

Det finns ingen behandling för att läka skadorna i bukspottskörteln, vilket gör sjukdomen kronisk. Av den anledningen är medicinering nödvändig hela livet. 

Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen

Tryggt och säkert med BankID

Recept direkt i appen

Över 3 miljoner patientbesök

4,8 av 5 betyg på App Store

Ladda ner appen

Vad kan jag göra själv?

Om du har symptom på bukspottkörtelinflammation, ska du söka vård. Men det finns saker du kan göra själv för att minska symptomen och förhindra att inflammationen kommer tillbaka. 

Du kan till exempel:

• Undvika att dricka alkohol. Det är en mycket stor riskfaktor för pankreatit.

• Undvik att röka. Rökning skadar bukspottkörteln. 

• Undvik att äta fet mat.

• Försök gå ner i vikt. Kraftig övervikt är en riskfaktor för inflammation i bukspottkörteln.

• Få i dig mycket vätska. Bukspottkörtelinflammation kan leda till uttorkning.

Det finns hjälp att få om du har svårt att sluta dricka alkohol eller röka. Rådfråga din läkare om var du kan vända dig för att få hjälp.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du har akut inflammation i bukspottkörteln, bör du söka vård på sjukhus. 

Vid misstanke om kronisk bukspottkörtelinflammation kan du vända dig till din vårdcentral. Digital vård är tyvärr inte lämplig för bukspottkörtelinflammation.