Faktagranskad av:
Olof Johansson, legitimerad psykolog, Min Doktor
Människor i alla åldrar kan känna sig ledsna, sorgsna och nedstämda. Det är en naturlig reaktion på svåra händelser och livsomställningar. Sorg och krisreaktioner går över av sig själva och är helt naturliga. Depression innebär allvarlig nedstämdhet som inte försvinner och som påverkar hela livet. Det är vanligt att deprimerade tonåringar inte orkar gå till skolan eller slutar umgås med vänner. Depression kan dock se olika ut beroende på ålder, kön, personlighet och kultur.
Depression är ovanligt hos yngre barn och debuterar vanligtvis under tonåren. Många tonåringar har besvär med nedstämdhet utan att för den sakens skull uppfylla kriterierna för en diagnos. Den här typen av “subkliniska” besvär är vanligare hos tjejer än hos killar och kan vara kraftigt begränsande i vardagen.
Depression kan yttra sig på olika sätt och det kan vara svårt att ange exakt vad som karaktäriserar en depression eller hur den visar sig. För de flesta är depression relaterat till någon livshändelse, men om det är en återkommande depression är kopplingen till en livshändelse ofta inte lika tydlig. Depressioner har olika svårighetsgrader och det kan variera hur lätt det är för en person att börja må bättre igen. Djupa depressioner som inte förändras efter behandlingsförsök och med stor påverkan på vardagslivet betecknas som mer allvarliga.
Vanliga symptom är:
Minskad lust, glädje, energi och företagsamhet
Känslor av hopplöshet och/eller värdelöshet
Social tillbakadragenhet
Ökad/minskad aptit
Ökad irritabilitet
Trötthet, sover för mycket eller för lite
Koncentrationssvårigheter
Tankar på att inte vilja leva eller att skada sig själv
Tillbakagång i utvecklingen
Ilskeutbrott och irritation är en vanligare symptombild hos unga med depression än hos vuxna med depression.
Det är vanligt att barn med depression också har något annat besvär. Mellan 40 till 70 procent av unga med depression beräknas uppfylla kriterierna även för en annan diagnos. Ofta förekommer depression tillsammans med ångestbesvär och rädsla. Depression kan vara resultatet av långvarig rädsla och oro som förblivit obehandlad. Ångest innebär ofta att den unga drar sig tillbaka från olika situationer, vilket kan bidra till minskad stimulans och minskad känsla av kompetens och tilltro till den egna förmågan.
Andra vanliga besvär som förekommer i samband med depression är trauma (PTSD), ADHD och autismspektrumstörning. Det är också vanligt att depression förekommer tillsammans med sömnstörning eller beteendest örning/utagerande. Besvären kan i viss mån överlappa och påverka varandra. Exempelvis kan sömnstörning och depression leda till andra symptom såsom koncentrationssvårigheter och förvärrad nedstämdhet.
Det finns flera orsaker till depression. Tillståndet kan till exempel orsakas av ärftliga faktorer, av något i barnets miljö eller av att barnet har upplevt något traumatiskt. Barn löper också högre risk för att få en depression, om en förälder eller någon i barnets närhet är eller har varit deprimerad.
Om ditt barn uppvisar symptom för någon form av depression, är det viktigt att du söker vård så tidigt som möjligt. En tidig behandling har bättre möjligheter att hjälpa och kan även bidra till att barnet snabbare hittar tillbaka till skola, vänner och aktiviteter, vilka är viktiga faktorer för barnets välmående. Vid depression hos barn och ungdomar finns en hög återfallsrisk och det är därför viktigt att barnet så tidigt som möjligt får behandling och ges återfallsförebyggande åtgärder.
Behandling av depression kan se väldigt olika ut, beroende på vad som är orsaken till depressionen och hur symptomen yttrar sig.
Det är vanligt att barn med depression i ett inledande skede behandlas med så kallad psykopedagogisk behandling. Barnet får då via familjesamtal hjälp av till exempel en psykolog eller en terapeut med att återgå till vardagsrutiner, hantera eventuell stress som kan förekomma och stödjas till att bli mer aktiv. Det är också vanligt att depression behandlas med så kallad kognitiv beteendeterapi (KBT), vilket kan ske digitalt, i enskilda samtal eller i grupp.
I vissa fall av depression behöver barnet få vissa typer av medicin för att kunna återfå balansen i vardagen och lindra besvären. Mediciner mot depression ges oftast i samband med annan form av behandling, till exempel hjälp och stöd av en psykolog eller en psykiatriker.
Vid psykisk ohälsa är det viktigt att du söker hjälp i tid.
Det kan vara svårt att avgöra om ditt barn lider av en depression eller hur barnet mår. Det är därför mycket viktigt att du är uppmärksam på ditt barns beteende i syfte att identifiera eventuella symptom eller tecken på att barnet kan vara deprimerat.
Som förälder har du en mycket viktig roll när det gäller att ge ditt barn stöd under en svåra perioder, såsom vid en depression. Det är viktigt att du har tålamod och visar förståelse för barnets situation, även om det kan vara frustrerande då barnet kan vara irriterat, argt och inte mottagligt för den hjälp du försöker ge.
Min Doktor erbjuder inte vård för barn och ungdomar under 18 år. Om du misstänker att ditt barn har en depression, eller om du själv behöver stöd, rekommenderar vi att du ringer till 1177 eller söker via 1177.se för att få hjälp att bedöma symptom eller hjälp med var du kan söka vård.
Om du misstänker att ditt barn har allvarliga självmordstankar eller mår mycket dåligt, ska du omedelbart kontakta 1177, din vårdcentral, en akutmottagning eller ring 112.
Min Doktor – trygg vård sedan 2013