Endometrios

Vad är endometrios?

Endometrium är det latinska namnet på den slemhinna som täcker livmoderns insida. Vid endometrios finns samma typ av slemhinna utanför livmodern, på andra ställen i bukhålan, och där får den kroppen att reagera med inflammation och smärta. Det här ger bland annat upphov till svår mensvärk och ökade mensblödningar. Omkring en av tio med mens beräknas vara drabbade av endometrios, och ungefär hälften av dem har symptom. 

Eftersom diagnosen endometrios ofta är svår att ställa är sjukdomen sannolikt underdiagnostiserad. Sedan 2018 finns dock nationella riktlinjer för utredning och behandling. Har du tidigare sökt vård för kraftig mensvärk, men inte fått en behandling som hjälper, bör du ta ny kontakt med vården.

Vad händer i kroppen vid endometrios?

Livmoderslemhinnan, endometriet, har en viktig funktion vid graviditet. Den tar emot det befruktade ägget och ger det näring så att graviditeten kan utvecklas. Endometriet stimuleras av östrogen och växer till i samband med första delen av menscykeln, fram till ägglossning. Slemhinnan blir då tjockare och nya blodkärl bildas. 

Efter ägglossningen sjunker nivåerna av östrogen och istället ökar progesteronet. I det här skedet är endometriet redo för att ett befruktat ägg ska ta plats i livmodern. Om det inte sker så tillbakabildas slemhinnan. Resterna, tillsammans med blod, stöts ut från livmodern vid menstruationen. 

Vid endometrios finns sådan här slemhinna utanför livmodern, på utsidan av olika bukorgan eller på insidan av själva bäckenet. Det kallas för endometrioshärdar. Vanliga ställen för endometrioshärdar är utsidan av livmodern, äggstockarna, äggledarna, sista delen av tarmen samt urinröret och urinblåsan. Trots att slemhinnan sitter på fel plats reagerar den likadant på hormonspelet som om den hade befunnit sig inne i livmodern. Under första delen av menscykeln växer den till och under den andra delen bryts den ner. 

Slemhinnehärdarna och restprodukterna retar immunförsvaret, som då svarar med att orsaka inflammation. Inflammationen medför symptom som smärta, svullnad och ibland feber. Med tiden kan den inflammerade vävnaden övergå i ärrvävnad eller orsaka sammanväxningar mellan olika organ. Du kan också få så kallade endometriom (pseudocystor eller chokladcystor) som består av inkapslat blod och slemhinnerester. 

Vad är orsaken till endometrios?

Det är inte klarlagt hur endometrievävnad hamnar utanför livmodern. En tänkbar förklaring är att en liten del av mensblödningen sipprar ut i bukhålan via äggledarna i samband med mens, något som kallas för retrograd menstruation. Det här fenomenet är vanligt, och normalt ska kroppens immunförsvar städa undan blod och celler från bukhålan. Hos personer med endometrios sker inte detta, utan endometrieceller blir kvar och kan då fästa till olika ytor. 

Varför vissa drabbas av endometrios och andra inte är ännu oklart, likaså varför bara en del får symptom. Ärftlighet är en faktor: studier har visat att de som har en släkting med sjukdomen löper något ökad risk att själva insjukna. 

Vem kan drabbas?

De första symptomen på endometrios visar sig ofta i tonåren, hos en del redan vid första mensen. De flesta kvinnor med endometrios tillfrisknar efter klimakteriet. 

Symptom vid endometrios

Smärta är det mest framträdande symptomet vid endometrios. Du kan ha: 

• Svåra menssmärtor, som börjar redan några dagar före mens

• Smärta som känns i bäckenet och nedre delen av magen, och kan stråla ut i ryggen, ljumskarna eller insidan av låren

• Värk i samband med ägglossning

• Djup samlagssmärta

• Ont i nedre delen av magen när du kissar eller bajsar

• Smärtan kan variera med menscykeln, eller komma i skov

• I vissa fall kan smärtan tillta om du ätit något som påverkar din matsmältning

Därutöver kan du också ha följande symptom: 

• Riklig eller långvarig mens

• Kort menscykel

• Mellanblödningar

• Sjukdomskänsla med trötthet, feber och illamående

• Svårighet att bli gravid

• Täta urinträngningar, en känsla av att du behöver kissa ofta

• Magproblem som lös mage, förstoppning eller gaser i magen. De här symptomen förväxlas ibland med IBS.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen endometrios kan vara svår att ställa, och många gånger görs olika undersökningar för att utesluta andra tänkbara orsaker, som urinvägsinfektion eller tarmsjukdom. 

Vid misstanke om endometrios får du genomgå en utredning hos gynekolog, som gör en gynekologisk undersökning samt en ultraljudsundersökning via vagina. Endometrioshärdar kan vara för små för att upptäcka vid ultraljudsundersökning, men ändå ge avsevärda besvär. I dessa fall behövs en titthålsoperation (laparoskopi) för att ställa diagnos. 

Hur behandlas endometrios?

Endometrios är en kronisk sjukdom som inte går att bota helt. Behandlingen går ut på att lindra symptomen och minska endometrioshärdarnas utbredning. Ofta ges en kombination av smärtstillande läkemedel och hormonpreparat. Ibland behövs kirurgi. 

• Har du lindrig värk kan du bli rekommenderad receptfria smärtstillande tabletter, men vid svåra smärtor brukar receptbelagda preparat behövas. 

• Hormoner ges för minska eller stoppa menscykelns hormonspel, så att tillväxten av endometrioshärdar avtar eller i bästa fall går tillbaka. Du kan då få ta P-piller utan att göra uppehåll, eller få en hormonspiral insatt. Om det inte hjälper tillräckligt kan du få prova preparat som hämmar äggstockarnas aktivitet helt och hållet. Effekten blir densamma som vid klimakteriet. 

• Om du har ärrbildningar, sammanväxningar eller endometriom behövs som regel kirurgisk behandling för att avlägsna dem. Om läkaren gör en titthålsoperation för att leta efter endometrios brukar härdarna opereras bort vid samma tillfälle. Vid komplikationer eller svår endometrios behövs öppen bukkirurgi, det vill säga ett större operationssår, men det är ovanligt. Oavsett vilken metod som väljs så är du nedsövd under hela ingreppet. 

• Planerar du att bli gravid ser behandlingen annorlunda ut. Du kan då inte använda hormonpreparat som förhindrar mens, eftersom de också stoppar ägglossningen. En del med endometrios blir gravida genom IVF. 

När ska jag söka vård?

Om du misstänker att du kan ha endometrios bör du inte dröja med att söka vård, eftersom det finns större möjligheter att bromsa sjukdomsutvecklingen om behandling sätts in tidigt. Kontakta sjukvården om du har svår mensvärk, rikliga mensblödningar, mellanblödningar eller andra av symptomen vid endometrios. 

Om du tidigare har sökt vård för dina besvär men inte fått diagnos, eller inte hittat en behandling som hjälper, kan du söka vård igen. Kunskapsläget förbättras ständigt, och det kan finnas nya möjligheter att hjälpa dig. 

Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen

Tryggt och säkert med BankID

Recept direkt i appen

Över 3 miljoner patientbesök

4,8 av 5 betyg på App Store

Ladda ner appen

Vad kan jag göra själv?

Det finns några åtgärder du kan prova för att mildra symptomen:

• Många upplever att värme hjälper mot mensvärk. Lägg en uppvärmd vetekudde eller varmvattenflaska mot magen eller underlivet för att lindra smärtan.

• Var uppmärksam på om symptomen förvärras av viss mat. Du kan till exempel föra dagbok över vad du ätit och hur dina symptom påverkas. En del mår bättre av att utesluta livsmedel som leder till ökade tarmrörelser eller ger mycket gaser. Ta gärna hjälp av en dietist.

• Fysisk aktivitet kan också lindra smärtan. Många med endometrios får svårare värk när de sitter, står eller går jämfört med när de ligger ner, och undviker därför att motionera. Men träning kan hjälpa dig att bli av med muskelspänningar, förbättrar blodcirkulationen och leder till frisättning av endorfiner, kroppens egna smärtstillande substanser. 

Hur är det att leva med endometrios?

Endometrios innebär för många en stor fysisk och mental påfrestning. Långvarig smärta påverkar i sig livskvaliteten, och symptomen kan vara så svåra att de begränsar möjligheterna att arbeta eller ha en meningsfull fritid. Det är naturligt att bli nedstämd, frustrerad och orolig för framtiden. Många känner även oro över att kanske inte kunna få biologiska barn. Tveka inte att tala med din läkare om sjukdomen får dig att må psykiskt dåligt, så att du kan få rätt hjälp.

Det är också viktigt att du har en förstående och stöttande omgivning. Dock är kunskapen om endometrios fortfarande låg i samhället. Genom sjukvården kan du få informationsmaterial som du kan ge till dina närstående. Det finns även en patientförening, som bland annat har lokala träffar runtom i landet, där du kan få kontakt med andra som har sjukdomen. 

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du har symptom som tyder på endometrios behöver du gå till en gynekolog vid en fysisk klinik för att få rätt diagnos och behandling. Min Doktor kan hjälpa dig med en första bedömning och smärtstillande läkemedel, samt vid behov hänvisa dig vidare till en fysisk mottagning.