Fästingbett

Allmänt om fästingar

Fästingen är en sorts kvalster och tillhör spindeldjuren. I Sverige finns omkring 20 fästingarter etablerade, varav den som heter Ixodes ricinus är vanligast. Dessutom kommer fästingar av andra arter hit med flyttfåglar och vilda djur varje år, men de klarar än så länge inte av att övervintra här. I framtiden förväntas nya fästingarter bli allt vanligare, i och med att klimatförändringar gör vintrarna mildare och mer gynnsamma för fästingars överlevnad.

Fästingen går igenom tre levnadsstadier: larv, nymf och vuxen fästing. I varje stadium äter den ett blodmål. Honan tar ytterligare ett blodmål inför äggläggningen. Vår vanliga fästing är 0,5 mm stor i larvstadiet och 2 till 4 mm som vuxen, men när en fästinghona har ätit sitt sista blodmål kan den bli uppemot 1 cm stor.

Den vanliga fästingen lever i 2 till 3 år. Under vintern ligger den i dvala, och blir aktiv först när temperaturen är omkring 5 plusgrader eller högre. Eftersom fästingen behöver relativt hög luftfuktighet för att kunna ta upp vatten är den särskilt vanlig kring sjöar, vattendrag och andra våtmarker. Under torra och heta värmeböljor är fästingarna mindre aktiva. Fästingsäsongen sträcker sig från mars till november i de södra och mellersta delarna av Sverige.

Fästingbett och fästingburna sjukdomar

Personer som rör sig ute i skog och mark under fästingsäsongen löper risk att bli bitna av fästingar. Fästingarna väntar i högt gräs eller låga buskage på att möjliga värddjur ska passera. Då kan de gripa tag i djuret eller människan med sina framben och klättra över. Det förekommer även att fästingar som finns i pälsen hos hundar och katter kryper över till människor i hushållet, men det är mindre vanligt.

Ett fästingbett är i sig inte farligt. Fästingen har ett bedövande ämne i sin saliv som gör att bettet inte känns. De flesta märker inte av något obehag, men en del kan få en mindre hudreaktion, i form av rodnad eller en liten svullnad kring bettstället. Däremot kan fästingar sprida sjukdomar som kan bli mycket allvarliga. I Sverige är det framför allt sjukdomarna TBE och borrelia som utgör ett problem för oss människor, men om nya fästingarter får fäste här i framtiden kan vi vänta oss flera fästingburna smittor.

TBE står för Tick-Borne Encephalitis och kallas på svenska för fästingburen hjärninflammation. TBE går inte att behandla, men det finns vaccin som skyddar mot sjukdomen. De som rör sig i områden där TBE finns rekommenderas att vaccinera sig. TBE kan orsaka feber och huvudvärk och går oftast över av sig själv inom några dagar, men ungefär en tredjedel av de som drabbas av TBE utvecklar hjärninflammation och/eller hjärnhinneinflammation, vilket kan orsaka bestående men och i sällsynta fall vara livshotande.

Borrelia är en bakterie som går att behandla med antibiotika, men det finns inget skyddande vaccin. Symptom för sjukdomen är trötthet, värk i muskler eller leder och hudrodnad kring fästingbettet. Obehandlad borrelia kan sprida sig och ge infektioner i hud, hjärna, nervsystem, leder och hjärta. I en studie gjord 2018/19 påvisades borreliabakterier i cirka en fjärdedel av de infångade fästingarna. 

Fästingbett och köttallergi

I fästingens saliv och magsäck finns ett ämne som heter alpha-gal. Alpha-gal finns även i rött kött, gelatin och mejeriprodukter. När fästingen suger blod förs alpha-gal in i huden vid bettstället. I ovanliga fall kan detta trigga immunförsvaret att utveckla speciella antikroppar mot ämnet. Antikropparna är av det slag som ses vid allergi (IgE-antikroppar). 

Det här innebär att fästingbett kan leda till så kallad köttallergi. Symptomen vid köttallergi är bland annat nässelutslag, kliande eksem, illamående, diarré, svullna läppar, blodtrycksfall och i värsta fall anafylaktisk chock. Symptomen kommer ofta med lite fördröjning, 2 till 6 timmar efter förtäring av kött, gelatin eller mejeriprodukter. Behandlingen går ut på att undvika att äta sådant som utlöser en allergisk reaktion. 

Hur ser fästingbett ut?

Om du har tur, hinner du upptäcka fästingen medan den kryper runt på huden eller kläderna i jakt på ett lämpligt ställe att bita sig fast. Fästingar sätter sig gärna där huden är tunn, som till exempel i ljumskar och knäveck. Barn får ofta fästingar i huvudregionen, till exempel bakom öronen.

Fästingbett kan påminna om myggbett, med lindrig svullnad och rodnad. Det är vanligt att fästingbett kliar, men det är inte alla som får klåda. Du kan känna igen ett fästingbett på att fästingen sitter kvar centralt i bettet. Om det är en larv eller nymf som har satt sig, eller om bara mundelarna finns kvar, kan det se ut som en svart prick i mitten av bettet.

Vissa får en lite kraftigare reaktion, med blåaktig hudrodnad som kan bli ett par centimeter stor. Den här rodnaden ska inte förväxlas med utslag som beror på borrelia, som brukar växa sig större och uppträda först någon vecka efter att du blivit biten.

Symptom vid fästingbett

Ett fästingbett gör sällan ont, och ofta märker du inte att du har blivit biten förrän du upptäcker fästingen på kroppen. Efter att du har plockat bort fästingen kan du få röd och svullen hud där fästingen suttit och det kan klia kring bettet. Besvären går över av sig själva inom några dagar.

Behandling

När du upptäcker en fästing ska du ta bort den direkt, eftersom det är allt större risk för att smittämnen ska överföras ju längre fästingen sitter kvar. Det tar ofta minst 1 dygn från det att fästingen bitit sig fast tills borreliabakterier överförs. TBE-viruset däremot finns i fästingens spottkörtlar och brukar överföras snabbt efter att fästingen har satt sig. Du kan därför smittas av TBE även om du tar bort fästingen tidigt.

För att ta bort en fästing kan du använda dig av en pincett eller en speciell fästingborttagare som finns på apoteket. Greppa fästingen så nära huden som möjligt och dra sedan rakt ut, vrid inte och försök om det går att få med hela fästingen. Om du trots allt inte får bort huvudet, är det bättre att inte fortsätta peta i bettet för att undvika en hudinfektion. Kroppen kommer stöta bort dessa rester efter några dagar. Tänk på att rengöra bettet med tvål och vatten och att desinficera hudytan efter att du plockat bort fästingen.

Du bör inte använda smör eller feta krämer för att få fästingen att släppa taget. Då finns det nämligen stor risk för att fästingen kräks och att smittämnen förs över.

När bör jag söka vård?

Du ska alltid söka vård om:

• Du 1 till 4 veckor efter ett fästingbett får feber, huvudvärk, känner dig ovanligt trött eller har värk i muskler och leder. Sök vård omedelbart, om du får svår huvudvärk, nackstelhet eller symptom på förlamning.

• Det uppträder en hudrodnad eller röd ring i huden runt bettet omkring 1 till 4 veckor efter att du blivit biten. Hudutslag som beror på borrelia blir 5 cm eller större.

Vad kan jag göra själv?

• Bär heltäckande byxor och långärmad tröja när du befinner dig utomhus i riskområden, det vill säga platser där borrelia och TBE förekommer. Fästingar är aktiva ungefär från mars till november och trivs i högt gräs, buskar eller snår. De kan till exempel förekomma i skogen, trädgårdar eller parker.

• Ha för vana att leta efter fästingar på huden när du varit utomhus på sommaren. Barn som har varit utomhus i fästingtät miljö ska undersökas varje kväll.

• Håll koll på bettområdet för att upptäcka eventuella inflammationer och sjukdomstecken så tidigt som möjligt.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du har blivit biten av en fästing och upplever besvär av detta, är du välkommen att kontakta Min Doktor i mobilen. Vi kan hjälpa dig med en bedömning av dina symptom och ordinera lämplig behandling. Du kan också vaccinera dig mot TBE på våra vaccinationsmottagningar.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2024-03-12

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor