Generaliserat ångestsyndrom, GAD

Vad är generaliserat ångestsyndrom?

Ångestsyndrom är ett samlingsnamn för olika tillstånd där du har ångest som är oproportionerligt stor, oförutsägbar eller på annat sätt begränsar din tillvaro. Generaliserat ångestsyndrom förkortas GAD efter engelskans generalized anxiety disorder. Det innebär att du har en stor inre oro och ängslan, som inte är kopplad till en särskild händelse eller ett specifikt område. Det kan handla om oro för din egen eller din familjs hälsa och säkerhet eller rädsla för att förlora jobbet. Du kan känna dig mycket nervös och ängslig inför att ge dig ut i nya, främmande situationer, som till exempel en långresa. Vi kan alla i perioder känna oro för enskilda händelser, men vid GAD är oron överdrivet stor, innefattar flera olika områden i livet och pågår under lång tid.

Personer med GAD brukar ägna mycket tid och tankeverksamhet åt att försöka förutse och planera för alla möjliga tänkbara “katastrofer”. Det kan vara ett sätt att lugna ner oron för stunden, men ältandet leder med tiden till att ångesten snarare förstärks. Vid generaliserat ångestsyndrom är det vanligt att ha fysiska symptom, som spända muskler, nackvärk eller problem med matsmältningen. Många med GAD får sin diagnos i samband med att de söker vård för de fysiska besvären. Depression är vanligt i samband med generaliserat ångestsyndrom.

Vad orsakar generaliserat ångestsyndrom?

Studier har visat att personer med GAD har en överaktiv amygdala. Amygdala är ett område i hjärnan som fungerar som en sorts “larmcentral” och får oss att reagera på faror och hot. Vid fara utlöser amygdala en beredskap för att handla snabbt, och vi känner oss rädda, spända och ångestfyllda. 

När amygdala är överaktiv kan du få stor ångest även av små stimuli, till exempel en kallelse till ett tandläkarbesök eller ett nyhetsinslag. Du kan reagera mycket starkt på en blixtsnabb tanke eller ett kort synintryck, innan du ens blivit medveten om dem. Du kan också ha en ständigt höjd beredskap för eventuella hot och faror, vilket känns som en diffus ångest, rastlöshet och anspänning i kroppen. 

Orsakerna till generaliserat ångestsyndrom varierar. Hos en del verkar det finnas en ärftlig bakgrund, men i de flesta fall beror det på svåra erfarenheter tidigare i livet. När hjärnan utsätts för långvarig stress är det vanligt att den anpassar sig genom att bli snabbare på att upptäcka eventuella hot, för att kunna ligga steget före. Om du har en ängslig läggning av naturen kan en enstaka chockartad händelse räcka för att utlösa GAD. Fysisk sjukdom kan ibland också trigga generaliserat ångestsyndrom. 

Vem kan drabbas?

Uppskattningsvis 6 procent av befolkningen drabbas av generaliserat ångestsyndrom någon gång under sin livstid. Tillståndet är dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. GAD kan bryta ut när som helst i livet, men det är vanligt att få diagnosen någon gång mellan puberteten och medelåldern, i genomsnitt vid omkring 30 års ålder. Risken för att drabbas av GAD ökar något om du har en förälder med tillståndet. Det är även vanligare hos personer med depression samt efter ett svårt psykiskt trauma. 

Symptom vid GAD

Generaliserat ångestsyndrom känns både i psyket och i kroppen. Vanliga symptom är: 

• En ständig oro och ängslan som omfattar flera områden

• En känsla av att något hemskt är på väg att hända

• Ältande - du tänker och pratar mycket om tänkbara hot och planerar för hur de ska hanteras

• Koncentrationssvårigheter, det kan kännas som att hjärnan blir helt blank

• Svårigheter att fatta beslut

• Rastlöshet, du är uppe i varv

• Sömnsvårigheter

• Du känner dig trött och har lätt att bli utmattad

• Muskelspänning och värkande muskler

• Magproblem

• Hjärtklappning

Det är vanligt att samtidigt vara deprimerad. Depression kan både vara orsakad av ångesten, och vara en underliggande orsak till GAD. Du kan ha spända käkar och slitna tänder till följd av tandgnissling. En del människor med GAD försöker hantera symptomen genom missbruk av alkohol, droger eller tobak, vilket också påverkar hälsan negativt. 

Diagnos och behandling

Diagnosen generaliserat ångestsyndrom ställs utifrån följande kriterier:

• Du har en oproportionerligt stor oro och ångest inom flera områden i livet

• Oron ska ha funnits där flertalet av dagarna det senaste halvåret

• Ångesten kan inte förklaras av andra orsaker (till exempel annat ångestsyndrom eller fysisk sjukdom som hjärt-kärlsjukdom eller KOL).

GAD behandlas ofta med en kombination av psykoterapi och antidepressiva läkemedel. KBT är en form av psykoterapi som brukar vara till god hjälp vid generaliserat ångestsyndrom. Du får då lära dig ett nytt sätt att förhålla dig till din ångest och dina tankar, samt metoder för att avleda dig själv från ångest och ältande. Du kan också få lära dig acceptera att allt i livet inte går att kontrollera, och att vila i att släppa kontrollen. 

Vanligtvis används så kallade antidepressiva läkemedel vid farmakologisk behandling av GAD. Både typen av läkemedel och dosering anpassas till varje patient, så du kan få prova några olika mediciner för att se vad som passar dig bäst. 

När ska jag söka vård?

Sök vård om du: 

• bär på en överdriven oro som funnits en längre tid

• ångesten får dig att “självmedicinera” med alkohol eller droger

Sök vård omedelbart om du mår så dåligt att du har tankar på att skada dig själv eller någon annan. Du kan till exempel vända dig till en psykiatrisk akutmottagning. 

Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen

Tryggt och säkert med BankID

Recept direkt i appen

Över 3 miljoner patientbesök

4,8 av 5 betyg på App Store

Ladda ner appen

Vad kan jag göra själv?

Det kan vara svårt att på egen hand bli helt fri från generaliserat ångestsyndrom, men det finns mycket du kan göra för att hålla ångesten på en lägre nivå:

• Skriv ner dina tankar, vad du oroar dig för och hur du mår. Att skriva, eller prata med någon, kan hjälpa dig ut ur en ond cirkel av ältande och ge dig perspektiv på oron. Att läsa det du har skrivit kan också ge dig en ökad förståelse för dig själv och vad som utlöser dina orostankar. 

• Träna på acceptans. Vi kan inte kontrollera framtiden och tillvaron, hur mycket vi än oroar oss. Öva dig i att tycka att det du har gjort är “bra nog” och sedan släppa taget.

• Skaffa dig perspektiv. Om det är svårt att avgöra hur mycket som är tillräckligt, när det gäller oro, planerande och förberedande inför olika hypotetiska situationer, så kan du fråga en närstående. Du kan också försöka sätta dig själv i en annans position, och fråga dig hur den personen hade reagerat i din situation. 

• Avbryt oron och ångesten genom att göra något annat. Du kan prova att skingra tankarna genom att göra något du tycker om, till exempel att arbeta med händerna, lyssna på musik eller ta en promenad. 

• Avstå från alkohol och droger, eftersom sådana substanser påverkar den kemiska balansen i hjärnan och därigenom förvärrar ångesten. Du bör också vara försiktig med nikotin och koffein, som gör det svårare att slappna av och försämrar sömnen. 

• Rör på dig. Vid fysisk ansträngning frisätts endorfiner, “må bra-hormoner” och du får lättare att sova efter att du har motionerat. Börja försiktigt och öka belastningen successivt. 

• Många upplever att yoga, andningsövningar och andra avslappningstekniker tar udden av ångesten, och hjälper dem att släppa taget om jobbiga tankar och oro. 

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Min Doktor kan hjälpa dig om du har generaliserat ångestsyndrom. Tveka inte att kontakta någon av våra läkare eller psykologer om du lider av ångest.