Faktagranskad av:
Henrik Kangro, legitimerad läkare, Min Doktor
Gikt är en inflammatorisk sjukdom som oftast drabbar leden i stortån, men den kan även drabba andra leder. Gikt karaktäriseras av en kraftig smärta som uppkommer plötsligt, oftast under natten. Om tån också är röd och svullen, bör du söka akut vård. Gikt läker oftast av sig själv inom 1-3 veckor, men det finns hjälp att få.
Gikt, ibland kallat portvinstå eller podager, är en ledinflammation. Inflammationen beror på att det bildas kristaller av urinsyra i leden. Kristallerna kan liknas vid små, vassa nålar. Till följd av de vassa kristallerna uppstår det en kraftig och plötslig smärta i den inflammerade leden, som även blir svullen och röd. Gikt drabbar oftast stortån, men man kan få gikt även i andra delar av foten och kroppen.
Gikt är till viss del ärftligt, men det finns också andra faktorer som kan öka risken för att drabbas. Vid stor påfrestning på kroppen, till exempel efter en operation eller en kraftig infektion, ökar risken för gikt. Eftersom inflammationen beror på en hög halt av urinsyra i blodet till följd av en förhöjd bildningsgrad eller en oförmåga att utsöndra urinsyran, kan en giktattack också uppstå till följd av faktorer såsom:
Användning av urindrivande läkemedel
Viktuppgång
Hög konsumtion av proteinrik mat
Konsumtion av alkohol
Mängden urinsyra i blodet ökar naturligt när du blir äldre. De som drabbas av gikt är därför vanligtvis 40 år eller äldre. Män drabbas i större utsträckning än kvinnor, men efter klimakteriet är risken att drabbas av gikt ungefär lika stor för kvinnor som för män.
När du får gikt kommer symptomen ofta hastigt, inte sällan på natten. För det mesta är det stortåns led som drabbas och den kan då bli svullen och röd. Gikt kan även drabba andra leder i kroppen, såsom hälsenan, armbågen och senskidorna. Smärtan brukar öka under några timmar, varvid den drabbade leden blir väldigt känslig för beröring.
Andra vanliga symptom vid gikt är:
Värmekänsla
Rodnad, ibland till den grad att huden får en blåröd nyans
Svullnad
Vissa får även feber. Personer med återkommande gikt kan också få gulvita, hårda bulor under huden i närheten av den drabbade leden. Bulorna består av utsöndrade uratkristaller och kallas för tofi. När inflammationen börjar att gå tillbaka, vanligtvis efter 1 vecka, kan huden kring leden börja fjälla.
Inflammationen går ofta över av sig själv. Behandlingen av gikt går därför oftast ut på att minska smärtan, åtgärda det som orsakat gikten och förebygga framtida giktattacker.
Vid en pågående giktattack kan du ta inflammationshämmande värktabletter för att lindra dina besvär.
Om du inte haft gikt tidigare, är det viktigt att utreda orsaken. Så om det är första gången som du drabbas, bör du kontakta vården.
Om du har återkommande problem med gikt, kan du få receptbelagt läkemedel utskrivet. Preparatet minskar mängden urinsyra i lederna. Detta är en förebyggande behandling som minskar risken för framtida problem.
Om du får svåra smärtor och är osäker på om de beror på gikt, ska du alltid uppsöka akut vård.
Det finns mycket som du kan göra själv för att minska risken för att drabbas av återkommande gikt.
Gikt är vanligare om du till exempel har höga halter av blodfetter eller högt blodtryck. Du kan därför se över dina vanor och försöka:
Motionera regelbundet för att undvika övervikt, eftersom det kan trigga problemet.
Minska ditt intag av alkohol. Överkonsumtion ökar risken för att drabbas av gikt.
Minska ditt intag av proteinrik mat, särskilt om du kombinerar maten med alkohol.
Minska ditt intag av purinrik mat (till exempel ärtor, bönor, inälvsmat och sill), eftersom den kan bidra till att öka halten av urinsyra i blodet.
Om du misstänker att du har gikt, ska du höra av dig till Min Doktor. Vi hjälper dig med diagnos och behandling.
Min Doktor – trygg vård sedan 2013