Så funkar ett digitalt vårdbesök
Svara på frågor om dina besvär.
Fyll i din hälsoprofil.
Starta ditt besök.
Få hjälp av vår vårdpersonal.
Betala efter besöket.
Patientavgift för ett läkarbesök
100 kr
För barn (0–fyller 19 i år) och äldre (över 84 år) är patientavgiften 0 kr.
Frikort gäller.
Observera att kostnaden kan ändras om du behöver träffa annan vårdpersonal än förväntat eller komma på återbesök.

Hjärnskakning

Hjärnskakning är en form av hjärnskada, oftast av lindrigare slag. Den kan uppkomma genom ett hårt slag mot huvudet, eller en häftig omskakning av kropp eller huvud. Vanliga orsaker är idrottsolyckor, fallolyckor och trafikolyckor. De flesta med hjärnskakning blir helt återställda inom ett par veckor.

Vad är hjärnskakning?

Hjärnskakning kallas med en medicinsk term för commotio cerebri, från latinets ord för skakning (commotio) och storhjärna (cerebrum). Det är en slags hjärnskada som uppkommer genom att hjärnan utsätts för ett hårt slag eller en kraftig omskakning. Du får då en tillfällig påverkan på hjärnfunktionen, som ofta yttrar sig som en kortvarig minnesförlust eller att du svimmar av. Det är också vanligt med huvudvärk, yrsel och illamående. 

De flesta med hjärnskakning återhämtar sig inom någon vecka, men i en del fall uppstår komplikationer. Det är viktigt att vara uppmärksam på eventuella tecken på försämring. I så fall ska du omedelbart kontakta sjukvården. 

Hur uppkommer hjärnskakning?

Hjärnan är ett känsligt organ som är omslutet av hjärnhinnor (meninger) och skyddas av skallbenet. Mellan hjärnan och skallen finns ett tunt lager vätska, så kallad cerebrospinalvätska. Vätskans uppgift är bland annat att dämpa friktionen mellan hjärnan och skallens insida, och att ta upp stötar och rörelser. Om du får en tillräckligt hård smäll mot huvudet kan hjärnan, trots detta skydd, slå mot skallbenet. Det blir drag och slitning i hjärnhinnorna och mikroskopiska skador kan uppstå i hjärnceller och blodkärl. Det är detta som kallas hjärnskakning. Du kan också få hjärnskakning vid ett indirekt trauma där huvudet kastas fram och tillbaka. Det sker bland annat vid whiplashskada, som vid en trafikolycka eller idrottsolycka.

Komplikationer vid hjärnskakning

Om ett större blodkärl har blivit skadat vid smällen uppstår en blödning. Efterhand kan blodansamlingen innanför skallbenet bli så stor att den trycker mot hjärnvävnaden och orsakar skada på hjärncellerna. Risken för blödning är lite större för dig som tar blodförtunnande medel

Du kan också få en tilltagande svullnad i själva hjärnvävnaden, som leder till att hjärnan har svårt att få plats inne i skallen. Det medför att blodförsörjningen störs, och att hjärnceller tar skada och riskerar att dö.

Det kan dröja många timmar innan tecken på sådana här förändringar blir märkbara. Det är inte säkert att du får några svårare symptom direkt vid själva traumat. Därför är det viktigt att vara observant på tillståndet hos någon som fått en smäll mot huvudet i minst 12 timmar efter olyckan. 

Symptom vid hjärnskakning

En hjärnskakning kan påverka flera olika hjärnfunktioner. Ofta uppkommer symptomen direkt vid skadetillfället, men de kan också dröja flera timmar. Vanliga symptom är:

  • medvetslöshet/svimning

  • minnesförlust, problem med minnet

  • måttlig huvudvärk

  • yrsel

  • illamående

  • kräkningar

  • förvirring, koncentrationssvårigheter

  • humörsvängningar, ofta ökad irritabilitet

  • trötthet

  • lättare ljud- och ljuskänslighet

Hjärnskakning hos barn kan vara svårare att upptäcka. De här symptomen kan tyda på att ditt barn har fått hjärnskakning: 

  • onormal trötthet

  • klumpighet, balanssvårigheter

  • humörsvängningar

  • sömnsvårigheter

  • fysiska symptom som huvudvärk, nackvärk, dubbelseende och illamående

Undersökning och behandling

När du söker vård för misstänkt hjärnskakning gör läkaren en bedömning av din medvetandegrad och en undersökning av olika neurologiska funktioner. Om det finns misstanke om att du har en allvarligare hjärnskada kan du få genomgå en undersökning med datortomografi eller MR-kamera. Det går också att mäta vissa ämnen i blodet som stiger i samband med hjärnskakning. 

Det är viktigt att du berättar för läkaren om du tar mediciner som påverkar blodets koagulationsförmåga, som till exempel Waran eller acetylsalicylsyra (som finns i bland annat Trombyl och Treo). Om du har en ökad blödningsbenägenhet är nämligen komplikationsrisken större. 

Behandlingen vid hjärnskakning är att låta hjärnan vila så att den kan reparera sig i lugn och ro. Följ råden nedan, om inte din läkare har gett dig andra instruktioner:

  • Vila och sov mycket. Ta många pauser. 

  • Försök äta och dricka som vanligt. 

  • Undvik TV, dator och mobil de första dagarna.

  • Undvik ansträngande aktiviteter. Det går bra att utföra lättare hushållssysslor och så småningom ta korta, lugna promenader.

  • Avstå från sådant som kräver mycket koncentration och tankemöda. 

  • Ta värktabletter om du har ont i huvudet, i första hand sådana som innehåller paracetamol.

  • Undvik alkohol och droger.

  • När du börjar känna dig bättre bör du fortsatt vara försiktig med aktiviteter som innebär risk för ny hjärnskakning. 

När ska jag söka vård?

Om du eller ditt barn har fått ett slag mot huvudet eller kroppen, och fått symptom på hjärnskakning, ska du kontakta vården så snart som möjligt. Du bör också uppsöka vården om symptomen inte har gett med sig inom 2 veckor. 

I de här situationerna ska du ringa 112:

  • Vid svimning/medvetslöshet som varar längre än 1 minut.

  • Vid kramper, både i samband med skadetillfället och senare.

  • Om personen som slagit sig har svårt att vakna/komma till sans. Det gäller både i samband med olyckan och efteråt. Den skadade måste därför bli väckt var tredje timme första dygnet.

  • Vid försämring av symptomen, till exempel om huvudvärken blir värre, eller om kräkningarna återkommer.

  • Om personen får påverkad syn, dubbelseende eller olikstora pupiller.

  • Vid tecken på förvirring, talsvårigheter eller förlamning. 

Vad kan jag göra själv?

De allra flesta återhämtar sig helt från en hjärnskakning inom 1 till 2 veckor. Men om du får ytterligare en hjärnskakning nära inpå den första är det mycket större risk för att du ska få svåra skador. Du bör därför ta det lugnt med sporter och aktiviteter, som kan innebära en ökad skaderisk, så länge du känner dig det minsta påverkad av hjärnskakningen. 

Omkring 10 till 20 procent av dem som får hjärnskakning får mer långvariga besvär. Tänk på att skynda långsamt och inte ta på dig för mycket för fort. Tveka inte att kontakta vården om du inte känner dig helt återställd efter 2 veckor.  

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du eller ditt barn fått hjärnskakning behöver du uppsöka en fysisk jourmottagning. Min Doktor kan hjälpa dig med en första bedömning.

Vi samarbetar med
Apotek Hjärtat logotypSkandia logotypUnilabs logotypSynlab Synlab