Hjärtinfarkt

Vad är hjärtinfarkt?

I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken bland människor över 35 år. Vid en hjärtinfarkt får hjärtmuskeln inte tillräckligt med syre, något som snabbt leder till allvarlig vävnadsskada. Orsaken är i de allra flesta fall att hjärtats blodförsörjning har blockerats av en blodpropp i något av hjärtats blodkärl, de så kallade kranskärlen. En person med hjärtinfarkt behöver komma under vård snarast. Om inte blodförsörjningen till hjärtat snabbt återställs finns det risk för så svåra skador på hjärtat att personen avlider. 

Vad orsakas hjärtinfarkt av?

Vid en hjärtinfarkt, eller hjärtattack som det också kallas, har hjärtmuskulaturen skadats till följd av upphörd blodförsörjning. Hjärtat är en muskel som arbetar oavbrutet och den är beroende av syre för att fungera. När blodförsörjningen stoppas uppkommer syrebrist, vilket snabbt leder till skador i hjärtats vävnader. 

Hjärtmuskeln får sin blodförsörjning från kranskärlen, två blodkärl som utgår från stora kroppspulsådern (aorta) och förgrenar sig över hjärtat. Den allra vanligaste orsaken till hjärtinfarkt är att ett kranskärl har täppts till av en blodpropp. Blodflödet kan i ovanliga fall även stoppas av att kranskärlet drar ihop sig i en kraftig spasm. 

När hjärtmuskeln drabbas av syrebrist innebär det en stor stress för kroppen. Stressen medför en stegring av blodtrycket och en snabbare hjärtrytm, något som i sin tur ökar belastningen på hjärtat med ett ännu större syrebehov som följd. 

Skadorna vid en hjärtinfarkt kan bli så omfattande att hjärtat slutar fungera och personen avlider. Ju snabbare den drabbade kommer under vård, desto bättre är förutsättningarna för att begränsa skadorna. När det väl uppstått en skada i hjärtmuskulaturen går den dock inte att reparera, utan muskeln ersätts av ärrvävnad i form av bindväv. Det medför att hjärtat arbetar sämre även efter att personen tillfrisknat. 

Vem kan drabbas?

De allra flesta som drabbas av hjärtinfarkt har sjukdom i kranskärlen sedan innan. Tillståndet kallas även åderförfettning (eller åderförkalkning) och den medicinska termen är ateroskleros. Vid kranskärlssjukdom har blodkärlens väggar blivit förtjockade och stelnade på grund av inlagring av kolesterol, bindväv och vita blodkroppar – så kallad plack. 

Kranskärlssjukdom kan orsaka bröstsmärta, angina pectoris, vanligtvis i samband med ansträngning. De förändrade kranskärlen är även extra känsliga för skador. Vid en skada i kärlväggen uppkommer snabbt en propp av levrat blod, och det är det som ger upphov till hjärtinfarkt. 

Det är inte bara kranskärlen som kan bli förändrade vid ateroskleros, utan även blodkärl i andra delar av kroppen. Om åderförfettning och blodpropp uppkommer i hjärnans kärl kan det leda till en stroke. 

Ateroskleros är till viss del ärftligt, men hur du lever har också stor betydelse. Högt blodtryck, bukfetma, höga blodfetter, rökning, diabetes typ 2 och hög alkoholkonsumtion är faktorer som ger ökad risk för kranskärlssjukdom. Tillståndet är vanligare hos äldre, och män drabbas lite tidigare än kvinnor, då kvinnors östrogen ger ett visst skydd mot kärlsjukdom. 

Symptom vid hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt brukar i många fall förknippas med stark smärta i bröstet, men inte alltid. Hos äldre, kvinnor samt diabetiker är inte alltid bröstsmärtan så framträdande, men den drabbade kan få andra av symptomen nedan. Det kallas för en tyst hjärtinfarkt. 

Vanliga symptom på hjärtinfarkt är: 

• Intensiv bröstsmärta, som kan vara tryckande eller krampliknande, och som inte går över

• Smärtan kan stråla ut i rygg, armar, skuldror, hals eller käke

• Kallsvettningar

• Illamående

• Ångest

• Andnöd

• Yrsel

• Influensaliknande känsla

• Magont

Ofta har hjärtinfarkten föregåtts av symptom från kranskärlen dagarna eller veckorna före infarkten, så kallad instabil kärlkramp. Då kan du ha haft kortare episoder av obehagskänsla i bröstet, tryck över bröstet eller en trång känsla i bröstet, samt andfåddhet. Kärlkrampen kommer ofta i samband med ansträngning och går över i vila. 

Det finns andra tillstånd som kan orsaka bröstsmärta och svårigheter att andas. Smärta kan komma från exempelvis muskler och rygg, vara orsakad av inflammation i matstrupe eller magsäck, samt av lungsjukdom. Ångest och oro kan också ge upphov till obehag i bröstet. Det kan dock vara svårt att på egen hand avgöra vad som orsakar symptomen. Du bör alltid kontakta vården om du är osäker. 

Utredning och diagnos

När du söker vård för symptom som kan bero på en hjärtinfarkt får du genomgå flera undersökningar:

• Med EKG, elektrokardiografi, mäts den elektriska aktiviteten i hjärtat. Vid en hjärtinfarkt kan EKG ofta visa avvikelser på grund av att hjärtat fått syrebrist, men inte alltid. 

• Blodprover tas för att bland annat undersöka om hjärtmuskeln är skadad. Troponin är ett ämne som läcker ut från skadade och döda hjärtmuskelceller, och vid en hjärtinfarkt stiger halten troponin i blodet. 

• Ultraljudsundersökning görs för att se hur hjärtat arbetar.

• Genom röntgenundersökning, eller röntgengenomlysning, går det att bedöma hjärtats kranskärl. Då injiceras ett kontrastmedel in i blodet, som gör att kranskärlen framträder tydligt på röntgen och det är lättare att se eventuella hinder eller förträngningar (trånga passager). 

Behandling vid hjärtinfarkt

Om det finns ett stopp eller en förträngning i ett kranskärl behöver det åtgärdas så snabbt som möjligt för att blodflödet ska komma igång. Många gånger görs en så kallad ballongvidgning, när en liten ballong förs in i kranskärlet och vidgar kärlet från insidan. En stent, ett litet rör av metallnät, fästs det vidgade i kärlet för att hålla det öppet. Om det inte går att genomföra en ballongvidgning ges läkemedel som löser upp blodproppen samt hjälper hjärtat att arbeta lugnare och mer effektivt. 

Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen

Tryggt och säkert med BankID

Recept direkt i appen

Över 3 miljoner patientbesök

4,8 av 5 betyg på App Store

Ladda ner appen

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket du kan göra för att minska risken för kranskärlssjukdom och hjärtproblem:

• Motionera. Försök komma upp i minst en halvtimmes rask promenad flera dagar i veckan. 

• Sluta röka. Oavsett hur gammal du är eller hur länge du har rökt kommer ett rökstopp att minska risken för hjärt-kärlsjukdom avsevärt. 

• Håll alkoholkonsumtionen på en låg nivå.

• Ät mer frukt och grönsaker, och dra ner på fettet.

• Om du har en nära släkting som fått kranskärlsjukdom före 60 års ålder kan du själv ha en ökad risk för att drabbas. Om du går på regelbundna hälsokontroller har du en bättre chans att tidigt upptäcka om du har för högt blodtryck eller förhöjda blodfetter.

När bör jag söka vård?

Vid tecken på hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp ska du söka vård omgående genom att ringa 112. Det här är symptomen du ska vara uppmärksam på:

• Om du får en intensiv smärta i bröstet som inte går över. Smärtan kan stråla ut i armar, axlar, hals, käke eller rygg. 

• Om du har en obehaglig känsla i bröstet i mer än 15 minuter. Känslan kan vara tryckande, trång eller bara “fel”.

• Om du har ont i bröstet och samtidigt är andfådd och kallsvettig.

• Om du har ont i bröstet och har hjärtklappning eller oregelbunden hjärtrytm.

• Om någon är avsvimmad i mer än en minut.

När kan Min Doktor hjälpa?

Vid misstanke om hjärtinfarkt ska du inte vända dig till Min Doktor, utan genast kalla på ambulans genom att ringa 112.