Hjärtsvikt

Vad är hjärtsvikt?

Vid sviktande hjärtfunktion, hjärtsvikt, orkar hjärtat inte pumpa runt blodet i den omfattning som kroppen behöver. Blodcirkulationen blir försämrad och kroppens celler får inte tillräckligt med syre. Vätska kan ansamlas i bland annat benen, buken eller lungorna (så kallat ödem). Andra vanliga symptom är stor trötthet och påverkad andning. 

När hjärtsvikt uppkommer akut brukar det ge kraftiga symptom, ibland till och med dödsfall. Vid kronisk hjärtsvikt kommer ofta symptomen mer smygande och kan riskera att bli förväxlade med andra sjukdomstillstånd eller skyllas på åldrande. Det är framför allt äldre som drabbas av hjärtsvikt, men tillståndet förekommer även hos unga personer. 

Vad orsakas hjärtsvikt av?

Hjärtsvikt kan uppkomma på olika sätt, både till följd av medfödda hjärtproblem och sjukdom eller skada i hjärtat. Hjärtfunktionen kan också svikta vid annan sjukdom, som till exempel diabetes eller Graves sjukdom (överfunktion i sköldkörteln, tyreotoxikos).

När ett friskt hjärta slår drar hjärtmuskeln ihop sig, kontraherar, så att blodet som finns i hjärtats hålrum (förmaken och kamrarna) förs ut och transporteras vidare genom blodomloppet. Mellan slagen slappnar hjärtat av och nytt blod fylls på inne i hålrummen. Hjärtsvikt uppträder när kontraktionskraften i hjärtat är nedsatt på grund av skada eller sjukdom, eller när hålrummen inte vidgas som de ska mellan kontraktionerna. Det kan också vara en följd av att hjärtat måste arbeta hårdare än normalt, som vid överfunktion i sköldkörteln, kraftig blodbrist (anemi) eller drogpåverkan.

Hjärtsvikt kan bland annat uppkomma vid följande tillstånd:

• Hjärtinfarkt är den vanligaste orsaken till svikt. Det kan både leda till akut hjärtsvikt och lämna efter sig bindvävsärr i hjärtmuskulaturen som minskar hjärtats pumpförmåga permanent.

• Sjukdom i hjärtats kranskärl, som medför att hjärtats egen blodförsörjning försämras och hjärtmuskeln arbetar mindre effektivt.

• Hjärtrytmrubbningar, arytmier, som innebär att hjärtmuskelns kontraktioner inte är synkroniserade eller att hjärtat slår för fort. Arytmi kan bland annat uppkomma som en följd av annan sjukdom i hjärtat eller vid förgiftning. 

• Infektion i hjärtmuskeln (myokardit) eller i hjärtsäcken (perikardit).

• Kardiomyopati, hjärtmuskelsjukdom, som medför att hjärtmuskulaturen antingen inte drar ihop sig effektivt, eller utvidgas tillräckligt mycket mellan hjärtslagen. 

• Medfödda hjärtfel som orsakar att blodet inte flödar som det ska. Det kan exempelvis handla om en förträngning (avsmalning) av stora kroppspulsådern eller en öppning i någon av väggarna mellan hjärtats hålrum. 

• Klaffel, det vill säga fel i någon klaffarna som reglerar att blodet flödar i rätt riktning genom hjärtat.

• Högt blodtryck

• Diabetes

• Graves sjukdom (tyreotoxikos)

• Alkohol- eller drogmissbruk

Vad händer i kroppen?

När hjärtats förmåga att pumpa ut blod försämras av någon anledning - eller när hjärtat utsätts för en ökad belastning - sker först en kompensatorisk anpassning. Hjärtslagen blir hårdare och hjärtmuskeln blir successivt förstorad. Med tiden leder dock den här anpassningen till att hjärtat får allt svårare att arbeta effektivt. Mängden blod som pumpas ut per minut, hjärtminutvolymen, minskar. Ofta är det först bara ena halvan av hjärtat som får sviktande funktion, men med tiden omfattas hela hjärtat. Högra sidan av hjärtat är den som fylls på med syrefattigt blod från kroppen och pumpar det vidare till lungorna. Vänster hjärthalva tar emot syresatt blod från lungorna och pumpar ut det i kroppen. 

Vänstersidig hjärtsvikt är vanligast. Vid en vänstersidig svikt förmår inte hjärtats vänstra kammare fyllas och/eller tömmas på blod ordentligt när hjärtat slår. Istället skapas ett ökat tryck bakåt, så att det syresatta blodet från lungorna inte kan föras till vänster kammare som det ska. Då uppkommer lungstas, blodstockning i lungorna. Det ökade trycket inne i lungornas blodkärl gör att vätska pressas ut ur kärlen och in i lungvävnaden. Det här kallas lungödem, eller vätska i lungorna.

Högersidig hjärtsvikt är ofta en följd av vänstersidig hjärtsvikt, när lungstasen gör det tyngre för höger hjärthalva att pumpa blod till lungorna. Högersidig svikt kan även uppkomma vid sjukdom i lungorna, som till exempel blodpropp eller KOL. När högra delen av hjärtat sviktar blir det en stas bakåt i blodomloppet. Det kan ge upphov till blodstockning i levern och fri vätska i bukhålan (ascites). Det är också vanligt att kärlen från benen blir stasade, så att benen svullnar upp.

Vem kan drabbas?

Hjärtsvikt är vanligast hos äldre, som har fler riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Barn och unga kan också få hjärtsvikt, och då är orsaken oftast en medfödd missbildning i hjärtat. Risken för hjärtsvikt är dessutom större hos personer med olika underliggande sjukdomstillstånd. Sådana tillstånd är bland annat diabetes, njursvikt och Graves sjukdom. Likaså kan infektion i hjärtmuskeln (myokardit) eller hjärtsäcken (perikardit), respektive missbruk av alkohol eller droger leda till en sviktande hjärtfunktion. Hjärtsvikt är lika vanligt hos kvinnor som hos män, men män löper risk att insjukna i yngre ålder än kvinnor.

Symptom vid hjärtsvikt

Vid akut hjärtsvikt utvecklas symptomen snabbt och ofta dramatiskt. Ett liknande insjuknande kan även drabba en person med kronisk hjärtsvikt, om något inträffar som plötsligt försämrar hjärtfunktionen. 

Akut hjärtsvikt yttrar sig med: 

• Kraftig andnöd

• Rosslande andning och ibland rosa, skummande vätska i munnen på grund av lungödem

• Våt, rosslande hosta

• Hjärtklappning

• Ångest och illamående

• Blåfärgade läppar till följd av syrebrist

• Bröstsmärta, i synnerhet vid hjärtinfarkt och kranskärlssjukdom

Kronisk hjärtsvikt kan smyga sig på långsamt eller komma i spåren efter ett plötsligt insjuknande, som vid akut hjärtinfarkt. 

Symptom på kronisk hjärtsvikt är:

• Trötthet

• Andfåddhet, som kan tillta i liggande position

• Hjärtklappning

• Svullna ben

• Svullen mage och eventuellt minskad aptit

• Viktuppgång

• Bröstsmärta, tryck över bröstet

• Kallsvettning

• Oro och ångest

Utredning och diagnos

När du söker vård för misstänkt hjärtsvikt görs flera undersökningar för att fastställa hur hjärtat arbetar och för att utreda den underliggande orsaken till hjärtsvikten. Vanliga undersökningar är: 

• Ultraljudsundersökning av hjärtat 

• EKG

• Blodprovsanalyser

• Eventuellt kranskärlsröntgen

• Eventuellt lungröntgen
  Vid hjärtsvikt ses som regel avvikelser både på EKG och i specifika blodanalyser. Genom ultraljudsundersökning går det att observera och mäta hjärtats arbete, samt att se om hjärtfunktionen sviktar.

Behandling vid hjärtsvikt

Hjärtsvikt kan behandlas både med mediciner och kirurgi, beroende på vad som är den underliggande orsaken. Du kan få läkemedel som hjälper hjärtat att slå lugnare och mer effektivt, reglerar hjärtrytmen eller är vätskedrivande. ACE-hämmare ges ofta för att sänka blodtrycket och därigenom minska belastningen för hjärtat. Om du har några andra sjukdomar, som diabetes eller högt blodtryck, behandlas också dessa. Operation kan bland annat göras för att åtgärda medfödda hjärtfel, åstadkomma en passage förbi förträngningarna i kranskärlen, för att placera in en pacemaker eller göra en hjärttransplantation. 

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket du kan göra för att förebygga ett par av de vanligaste riskfaktorerna för hjärtsvikt, nämligen högt blodtryck och kranskärlssjukdom:

• Motionera. Försök komma upp i minst en halvtimmes rask promenad flera dagar i veckan. 

• Sluta röka. Oavsett hur gammal du är eller hur länge du har rökt kommer ett rökstopp att minska risken för hjärt-kärlsjukdom avsevärt. 

• Håll alkoholkonsumtionen på en låg nivå.

• Ät mer frukt och grönsaker, och dra ner på fettet.

Om du har diagnostiserad hjärtsvikt är det extra viktigt att du tar hand om dig: 

• Dra ner på saltet i maten

• Ta läkemedlen som du har ordinerats

• Fysisk aktivitet är viktigt, men anpassa motionen utifrån läkarens råd

• Gå ner i vikt om du är överviktig

• Gå på regelbundna kontroller av hjärtat hos läkare eller specialistsjuksköterska

• Vaccinera dig mot influensa, lunginflammation och covid. Vid hjärtsvikt ökar risken för att bli allvarligt sjuk i olika infektioner.

• Kontakta genast vården om du börjar öka i vikt snabbt, eftersom det kan vara tecken på att du samlar på dig vätska i kroppen. 

När bör jag söka vård?

Om du har symptom som tyder på hjärtsvikt, som trötthet eller andfåddhet, ska du söka vård så snart som möjligt. Detsamma gäller om du redan behandlas för hjärtsvikt men blir sämre.

Ring 112 om du har andningssvårigheter eller smärta/kramp i bröstet.

När kan Min Doktor hjälpa?

Vid symptom på hjärtsvikt behöver du bli undersökt på en fysisk mottagning. Min Doktor kan tyvärr inte hjälpa till med diagnos och behandling av hjärtsvikt, men vi kan inleda utredningen.