Författare:
Boel Sandros, medicinsk skribent, Min Doktor
Loppor är små, blodsugande parasiter som kan orsaka röda, kliande bett. Människoloppan är idag mycket sällsynt i Sverige och övriga Europa. Du kan dock bli biten av andra loppor, framförallt loppor från olika djur.
Det finns ungefär 2500 olika lopparter i världen. Loppans storlek varierar mellan 2 och 6 millimeter, och den är synlig för blotta ögat. Lopporna har långa, kraftiga bakben och kan därigenom hoppa långt – upp till någon meter. Både hanarna och honorna behöver suga blod för att utvecklas och fortplanta sig. Honan lägger ägg som sedan genomgår flera utvecklingsstadier: ägg, larv, puppa och vuxen loppa. Den här utvecklingen tar 3 till 4 veckor, men loppan kan även stanna kvar i puppstadiet en längre tid, ibland flera månader.
Vissa lopparter är mycket värddjurspecifika, vilket innebär att de inte kan föröka sig om de inte har sugit blod från ett specifikt djurslag, som till exempel igelkott eller fågel. De kan däremot bita andra värddjur av misstag. Andra arter av loppor kan överleva och fortplanta sig på flera olika värddjur. Dit hör kattloppan, som angriper både katter och flera olika hunddjur.
Människoloppan är numera mycket sällsynt i våra delar av världen, då den behöver fukt och smuts för att överleva. Du kan dock bli biten av andra loppor, men ingen av dessa klarar av att överleva och fortplanta sig på enbart människors blod. Oftast handlar det då om fågelloppa, igelkottsloppa eller kattloppa. I Sydamerika, Västindien, Afrika och delar av Asien lever sandloppan, som kan orsaka långvariga besvär hos människor.
Det vi kallar för strandloppor är inga loppor i egentlig mening, utan små kräftdjur. De biter inte människor. Jordloppan är en sorts skalbagge som angriper växter, och inte heller den orsakar bett hos människor. Den så kallade snöloppan är inte en äkta loppa, utan tillhör hoppstjärtarna, små djur som lever av nedbrutet organiskt material. Snöloppor biter inte människor och de är inte farliga att få i sig.
Loppor är inte att förväxla med löss, även om symptomen ibland kan vara svåra att skilja åt. Du kan drabbas av såväl huvudlöss som flatlöss, eller bli biten av vägglöss som lever i väggar och möbler.
Även om vuxna loppor har förmåga att hoppa långt brukar de sällan lämna sitt värddjur. Den största spridningen står istället loppans puppor för. Puppan ligger vilande i omgivningen och kan överleva i flera veckor eller månader under gynnsamma förhållanden. När puppan nås av signaler om att ett värddjur finns i närheten kläcks den färdigutvecklade loppan och letar upp värddjuret för att suga blod. Sådana signaler är bland annat vibrationer från djurets rörelser, koldioxid i dess utandningsluft samt djurets kroppsvärme.
Ett vanligt händelseförlopp är att en utekatt eller hund går i buskar och snår, och på så vis får med sig igelkottsloppor, fågelloppor eller gnagarloppor hem. Lopporna orsakar sedan kliande bett hos både djur och ägare. I de södra delarna av landet förekommer även kattloppor, och de kan till skillnad från de andra lopporna etablera sig på katten/hunden och i dess omgivning.
Loppbett yttrar sig som röda, kliande och ibland upphöjda utslag, mellan några millimeter och en centimeter stora. Betten uppträder ofta på rad, och kan komma och gå under några veckors tid.
Loppbett läker av sig själva inom några veckor. Du kan lindra klådan genom att kyla den drabbade huden, eller smörja den med kylbalsam, alsolsprit, alcogel eller receptfri kortisonsalva.
Loppor hos djur kan behandlas med receptfria medel från apoteket. Om ditt djur har loppor, bör du låta artbestämma loppan hos veterinär före behandling. Om din hund eller katt har drabbats av kattloppor, ska nämligen behandlingen kombineras med en noggrann sanering av hemmiljön.
Om du har kliande utslag som inte går över efter några veckor, eller om du har kraftiga symptom, bör du kontakta vården.
För att minska risken för att ditt djur ska föra med sig loppor in i hemmet kan du kamma igenom djurets päls efter utevistelse. Vid utlandsresa till områden där sandloppan finns kan du använda heltäckande skor samt smörja in fötter och ben med ett insektsmedel som är verksamt mot loppor.
Om du har drabbats av loppbett, kan du kontakta Min Doktor. Vi hjälper dig med en bedömning av dina symptom samt ordinerar en lämplig behandling.
Min Doktor – trygg vård sedan 2013