Njursten

Vad är njursten?

Njursten kallas de hårda klumpar som kan bildas i njurarna när du har för mycket av olika saltkristaller. De allra flesta njurstenar är så små att de kan föras ut med urinen utan att orsaka något större obehag. En del människor lägger märke till att de kissar ut en sten, medan andra får övergående smärta i sidan eller ryggen när stenen passerar. Stenar som är 4 mm eller större orsakar vanligtvis symptom. Då kan du få plågsamma njurstensanfall och ibland komplikationer som kräver läkarvård.

Om njurstenarna fastnar sker det oftast i urinledaren, det vill säga passagen mellan njuren och urinblåsan. Det kallas även för uretärsten och kan leda till ett stopp i urinflödet. Spasmen som uppstår när urinledaren försöker föra stenen vidare kan vara mycket smärtsam. Stoppet innebär också en risk för att njuren ska bli fylld av urin, vilket gör ont och kan skada njuren om inte tillståndet behandlas.

Hur uppkommer njursten?

I njurarna produceras kroppens urin. Urinen innehåller restprodukter från din ämnesomsättning, som till exempel kalcium och fosfor, samt nedbrytningsprodukter som oxalsyra och urinsyra. Om halten av sådana här restprodukter i urinen blir för hög kan de bilda salter som fälls ut som kristaller, vilka i sin tur kan byggas upp till större stenar.

Olika njurstenar har olika orsaker

Du kan få olika sorters kristaller i njurarna. De som innehåller kalcium är vanligast (kalciumoxalat och kalciumfosfat) och står för omkring 80 procent av alla njurstenar. Resterande 20 procent utgörs mestadels av uratsten och struvitsten, samt någon enstaka procent av cystinsten.

De olika kristallerna uppkommer av olika orsaker, lite förenklat kan sägas att kosten spelar en roll för bildandet av kalciumstenar och uratstenar, medan cystinsten bara ses hos personer med en genetisk avvikelse i ett speciellt enzym. Struvitstenar brukar främst förekomma vid infektion i urinorganen.

Faktorer som ökar risken för olika stenar är:

• Kalciumstenar: högt intag av proteiner i kosten, i synnerhet animaliska proteiner. Högt saltintag. Högt intag av livsmedel som innehåller oxalat (som bönor, spenat, potatis och tranbär). Om du tar tillskott med C-vitamin kan det också ge en ökad risk för kalciumsten, likaså sjukdomar som ökar nivåerna av kalcium i kroppen eller ökar upptaget av oxalat i tarmen (som bland annat Crohns sjukdom).

• Uratstenar: I de flesta fall hittas ingen förklaring till att någon bildar uratstenar. Ibland kan de vara en följd av att pH i urinen är lågt och att det finns mycket urinsyra. Detta är förknippat med ett högt intag av animaliska proteiner. Det kan också vara en biverkning av vissa läkemedel. Uratsten ses lite oftare hos överviktiga och diabetiker. Gikt och kronisk diarré är andra tillstånd som kan ses samtidigt som uratsten.

• Struvitstenar: Struviter bildas när urinens pH är högt. Ett högt pH beror i de flesta fall på bakterieinfektion, det vill säga urinvägsinfektion eller blåskatarr. Det är i synnerhet bakterier som bildar ett särskilt enzym (ureas) som ger upphov till struvitsten. 

• Cystinsten: genetisk mutation som påverkar ämnesomsättningen av cystin.

I ovanliga fall kan också stenar bildas av att läkemedel fälls ut i urinen.

Njursten och infektion

En njursten kan uppkomma när du har en bakterieinfektion i urinorganen. Du kan också få en sekundär bakterieinfektion om du har njursten. I båda fallen har du en ökad risk för komplikationer, eftersom infektionen kan krypa uppåt och drabba njurbäckenet, så kallad njurbäckeninflammation (pyelonefrit). Njursten tillsammans med njurbäckeninflammation kan vara ett farligt tillstånd och leda till livshotande blodförgiftning.

Om du misstänker att du har njursten i samband med en urinvägsinfektion, ska du uppsöka vård akut.

Vem kan drabbas av njursten?

Mellan 10 och 15 procent av befolkningen beräknas drabbas av njursten någon gång under sitt liv. De flesta får besvär från 40-årsåldern och uppåt, men beroende på vilken typ av sten det rör sig om kan även barn drabbas. Majoriteten av dem som får njursten är män. Hos kvinnor är risken för njursten 2 till 3 gånger högre under graviditeten.

Följande kan öka risken för att du ska få njursten:

• Du dricker för lite vatten, vilket gör urinen alltför koncentrerad.

• Du har en hög konsumtion av animaliskt protein

• Du äter mycket salt och raffinerat socker

• Du har en sjukdom som påverkar matsmältningen, till exempel Crohns sjukdom

• Du har en sjukdom som ökar mängden kalcium i kroppen, som hyperparatyroidism

• Du tar mediciner mot depression eller migrän

• Du har en nära släkting som haft njursten

• Du är överviktig

• Du har diabetes

Symptom vid njursten

Njursten leder inte alltid till obehag. Det är därför vanligt att stenarna upptäcks först i samband med att du gör en röntgenundersökning för något annat besvär. Vid de tillfällen då njursten orsakar problem kommer symptomen oftast plötsligt. Du kan då få väldigt ont i njuren eller urinledaren.

Vanliga symptom vid njurstensanfall är:

• Stark smärta som känns mest i sidan eller mot ryggen. Smärtan kommer ofta i vågor.

• Smärta som strålar ner mot ljumskarna

• Under ett njurstensanfall är det vanligt att känna sig illamående eller uppblåst i magen

• Låg feber, runt 38 grader, kan förekomma

• Smärta när du kissar

• Missfärgad urin som får en röd, rosa eller brun färg

• Du blir ofta kissnödig, men kissar en mindre mängd än vanligt

• Om du får hög feber, kan det vara ett tecken på en infektion. I så fall ska du söka vård akut.

Undersökning vid njursten

När du söker vård för symptom som kan bero på njursten undersöker läkaren bland annat om du är smärtkänslig i området runt njurarna. Du får också lämna urinprov och blodprov för analys. Röntgen, i form av datortomografi, eller ultraljud används för att undersöka hur stora njurstenarna är och var i urinorganen de sitter. De flesta stenar är röntgentäta, men vissa går bara att se med hjälp av ultraljud.

Hur behandlas njursten?

Om stenarna är så pass stora att de inte kan spolas ut naturligt med urinen, behöver de minskas ner i storlek. Det kan göras genom en stötvågsbehandling. Efter det brukar det gå att kissa ut njurstensresterna. Ibland är stenarna placerade i urinledarna och är svåra att komma åt med stötvågsbehandling. Då kan stenarna istället opereras bort med hjälp av titthålsteknik.

Smärta vid njurstensanfall behandlas i första hand med receptfria, smärtstillande läkemedel. Om det inte hjälper, kan starkare, receptbelagda, smärtstillande läkemedel behövas. Om du samtidigt har en bakterieinfektion, kan även antibiotika behövas.

Du får komma på ett återbesök hos läkare efter några veckor, för en uppföljning av om stenen har försvunnit. Har du upprepade besvär med njursten brukar stenar analyseras på laboratorium för att ta reda på vilken sorts sten det är, samt om du behöver någon förebyggande behandling för att inte få nya besvär.

Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen

Tryggt och säkert med BankID

Recept direkt i appen

Över 3 miljoner patientbesök

4,8 av 5 betyg på App Store

Ladda ner appen

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket du kan göra för att minska risken för återkommande njurstensanfall.

Njursten bildas framför allt när urinen blir för koncentrerad, till exempel vid en mag-tarminfektion, då du förlorar stora mängder vätska. Här är vätskeersättning viktig för att balansera nivån av vätska, salter och mineraler.

Andra åtgärder som kan förhindra njursten och lindra besvären med njursten är:

• Drick tillräckligt mycket vatten – ungefär två liter per dag (utöver den vätska som finns i maten du äter). Ett bra vätskeintag kan motverka njursten.

• Undvik att äta stora mängder animaliskt protein, salt och socker. Maten du äter kan ha viss betydelse för uppkomsten av njursten. Både för mycket och för lite kalcium är en riskfaktor, liksom att äta överdrivet mycket protein, salt och socker. En balanserad kost med en jämn fördelning av protein, fett och kolhydrater kan därför hjälpa. En dietist kan ge dig mer information och individuell kostrådgivning.

• Använd dig av receptfria, smärtstillande läkemedel med exempelvis diklofenak. Det lindrar tillfälligt smärtan vid njurstensanfall.

När bör jag söka vård?

Sök vård på vårdcentralen eller jouröppen mottagning om du:

• har ont i njurarna. Du kan ha akut ihållande smärta, eller smärta som kommer i vågor. Det är vanligt att ha ont i ryggen, sidan eller nedre delen av magen.

• tidigare har haft njursten och känner igen symptomen, och receptfria värktabletter inte hjälper.

Sök vård omgående på akutmottagning om du:

• har symptom på njursten samt feber och känner dig sjuk.

• har symptom på njursten och inte kan tömma blåsan.

När kan Min Doktor hjälpa?

Vid misstanke om njurstensanfall behöver du undersökas fysiskt av en läkare. Du är välkommen att kontakta Min Doktor om du vill ha en första bedömning.