Så funkar ett digitalt vårdbesök
Svara på frågor om dina besvär.
Fyll i din hälsoprofil.
Starta ditt besök.
Få hjälp av vår vårdpersonal.
Betala efter besöket.
Patientavgift för ett läkarbesök
100 kr
För barn (0–fyller 19 i år) och äldre (över 84 år) är patientavgiften 0 kr.
Frikort gäller.
Observera att kostnaden kan ändras om du behöver träffa annan vårdpersonal än förväntat eller komma på återbesök.

Överaktiv blåsa

Överaktiv blåsa innebär att du ofta blir kissnödig. Behovet att kissa kan komma snabbt och hos vissa kan det även leda till urinläckage (trängningsinkontinens). Besvären kan ofta bli bättre av blåsträning och bäckenbottenträning, men ibland behövs medicinering eller en operation.

Vad innebär överaktiv blåsa?

Överaktiv blåsa förkortas ibland ÖAB. Det är ett tillstånd som kännetecknas av att du ofta blir väldigt kissnödig. Behovet av att kissa kommer plötsligt, innan urinblåsan har blivit full, och i allmänhet oftare än 8 gånger om dagen. Urinträngningarna kommer även nattetid (så kallad nokturi). Många av de som har överaktiv blåsa besväras mest av de nattliga urinträngningarna. En del lider också av trängningsinkontinens, vilket innebär att de får urinläckage i samband med att de blir kissnödiga.

Uppskattningsvis 15 procent av befolkningen har överaktiv blåsa, och tillståndet är vanligare hos äldre.

Vad beror överaktiv blåsa på?

Överaktivitet i urinblåsan kan uppkomma vid olika störningar i nerverna eller musklerna som styr urineringen. Det kan också vara en följd av att något trycker mot urinblåsan eller urinblåsans hals, till exempel en förstorad prostata. Urinblåsan kan vara irriterad på grund av urinsten eller infektion, och i så fall går symptomen över när den underliggande orsaken behandlas. I ovanliga fall är täta och plötsliga urinträngningar ett symptom på tumörsjukdom.

Hur fungerar en frisk urinblåsa?

En normal urineringsreflex inbegriper sammandragning och avslappning av flera olika muskler samtidigt: I urinblåsans vägg finns flera lager av glatt muskulatur (muskler som inte går att styra med viljan). Den här muskulaturen kallas detrusormuskeln. När detrusormuskeln är avslappnad expanderar urinblåsan allteftersom den fylls med urin. När muskeln drar ihop sig töms blåsan på urin. Nerver i blåsväggen känner av när blåsan börjar bli full genom att detrusormuskeln blir uttänjd. Då skickar de en nervsignal till ryggmärgen att det är dags att kissa - vi blir medvetna om att vi är kissnödiga.

Hos små spädbarn och personer med vissa nervskador sätts kissandet igång automatiskt, men hos resten av oss sker en viljemässig hämning av kissandet via nervsignaler från hjärnan. När vi bestämmer oss för att kissa släpper vi hämningen samtidigt som vi slappnar av i bäckenbotten. Urinblåsan drar då ihop sig medan ringmuskeln mellan blåsan och urinröret slappnar av. Även musklerna runt urinröret slappnar av så att röret vidgas. Allt det här sker genom en samverkan mellan reflexmässig och viljestyrd muskelaktivitet.

Orsaker till överaktiv blåsa

Ofta går det inte att hitta någon säker förklaring till varför blåsan är överaktiv, men ibland beror det på något av följande:

  • Nervskada någonstans mellan hjärnan och urinblåsan, till exempel efter en olycka eller till följd av diskbråck.

  • Annan sjukdom i det centrala nervsystemet, som multipel skleros, stroke eller Parkinsons sjukdom.

  • Att något trycker mot urinblåsans utlopp (blåshalsen) som till exempel en förstorad prostata, en framfallen livmoder eller ett myom.

  • Biverkning av vissa läkemedel.

Du kan också ha täta trängningar vid andra tillstånd, som urinvägsinfektion eller blåssten. Om du har ett stort vätskeintag eller tar vätskedrivande medicin kan det leda till att blåsan fortare blir full, vilket kan förvärra besvären.

Symptom vid överaktiv blåsa

Överaktiv blåsa är inte ett specifikt tillstånd, utan en samling symptom. Som regel har du flera av följande symptom:

  • Kissnödighet som snabbt blir brådskande.

  • Täta urinträngningar - du behöver kissa mer än 8 gånger per dygn.

  • Nokturi - du behöver gå upp och kissa flera gånger per natt.

  • Trängningsinkontinens - att du i samband med kissnödigheten läcker urin.

Undersökning och behandling

Hos läkaren får du berätta om dina symptom och din sjukdomshistoria, samt uppge om du står på någon läkemedelsbehandling. Läkaren gör en kroppslig undersökning och kontrollerar nervfunktionen. Du får även lämna blodprov och urinprov för analys. I en del fall görs vidare utredning. Det kan till exempel handla om ultraljudsundersökning hos gynekolog, eller cystoskopi, cystometri eller urodynamisk mätning hos en specialist i urologi.

Om någon underliggande orsak till besvären hittas behandlas den. Det kan till exempel vara att åtgärda livmoderframfall eller prostataförstoring på kirurgisk väg, eller att avlägsna stenar från urinblåsan.

Många gånger går det inte att fastställa vad besvären beror på. Då består behandlingen i första hand av förändring av levnadsvanorna samt träning av blåsa och bäckenbotten. Om det största bekymret är nokturi kan du exempelvis behöva dra ner på vätskeintaget i god tid innan du går och lägger dig. Du kan också bli rekommenderad att undvika kaffe, te och alkohol eftersom sådant kan irritera urinblåsan.

Blåsträning går ut på att successivt öka tiden från att du blir kissnödig tills du går på toaletten. Syftet är att vänja urinblåsan vid att hålla större mängder urin.

Bäckenbottenträning hjälper dig att stärka musklerna i bäckenbotten. Vid överaktiv blåsa är de här musklerna ofta försvagade och kan lätt hamna i spasm. En svag bäckenbotten kan bidra till symptomen vid överaktiv blåsa och göra det svårare att hålla tätt.

Om träning inte räcker kan du få behandling i form av läkemedel som gör att blåsan slappnar av. Vid svårare fall kan botox injiceras i urinblåsans vägg. Botox har en hämmande effekt på muskulaturen och injektionerna gör att urinblåsan inte kan dra ihop sig lika kraftigt. Det går också att operera urinblåsan så att trycket inuti blåsan sänks och den kan hålla mer urin.

När bör jag söka vård?

Om du har symptom som täta trängningar, urinläckage eller behöver kissa ofta nattetid finns det hjälp att få. Vänd dig till din vårdcentral för att boka en tid. Om dina symptom har uppkommit hastigt bör du inte dröja med att söka vård.

Skärmdumpar av Min Doktors mobila app
Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen
Tryggt och säkert med BankID
Recept direkt i appen
Över 3 miljoner patientbesök
4,8 av 5 betyg på App Store
Ladda ner appen

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket du själv kan göra för att förebygga eller minska problem med överaktiv blåsa:

  • Drick lagom mycket. Dagsbehovet är omkring 1,5 till 2 liter vatten (mer om du svettas mycket eller är dålig i magen). Dra ner på kaffe, te och alkohol.

  • Skriv ner hur ofta du kissar och försök att öka tiden mellan toalettbesöken gradvis. Till att börja med kan du sikta på att vänta i 5 eller 10 minuter längre innan du går på toaletten när du känner dig kissnödig, efterhand kan du öka tiden mer och mer.

  • Undvik att kissa "för säkerhets skull".

  • Träna upp bäckenbottenmusklerna genom att knipa med dem flera gånger dagligen. Försök att förlänga tiden du kniper allteftersom. Ta hjälp av en fysioterapeut om du är osäker på hur du ska göra knipövningar.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du har överaktiv blåsa är du välkommen att vända dig till Min Doktor. Våra läkare gör en bedömning av dina symptom och kan ge dig en diagnos eller hänvisa dig till en fysisk mottagning för vidare undersökning. Hos våra fysioterapeuter kan du få hjälp med lämpliga övningar för bäckenbottenträning och råd om hur du ska utföra dem.

Vi samarbetar med
Apotek Hjärtat logotypSkandia logotypUnilabs logotypSynlab Synlab