Författare:
Boel Sandros, medicinsk skribent, Min Doktor
Allmänt om övervikt och fetma hos barn
Övervikt och fetma är ett allt vanligare problem både i Sverige och globalt, och det kryper neråt i åldrarna. De senaste decennierna har andelen skolbarn med fetma eller övervikt dubblerats, och idag bedöms mer än var tionde 4-åring vara överviktig eller fet.
Den direkta orsaken till övervikt är att energiintaget överstiger energiförbrukningen – vi äter mer än vad vi gör av med – men många olika faktorer har bidragit till ökningen. Dit hör bland annat större tillgång till godis, läsk och skräpmat, och att vi är mer stillasittande än förr.
Övervikt är ett tillstånd som kan utvecklas till fetma, vilket klassas som en kronisk sjukdom. Fetma innebär en ökad risk för många olika följdsjukdomar och ger en förkortad livslängd. Både övervikt och fetma kan i sig orsaka olika symptom, som dålig kondition, andfåddhet och trötthet. Det är vanligt att barn och unga mår psykiskt dåligt på grund av sin övervikt.
Hur bedömer jag om mitt barn har övervikt eller fetma?
Det är lite mer komplicerat att bedöma kroppsvikten och mängden kroppsfett hos barn jämfört med hos vuxna. Både längd och kroppssammansättning förändras under uppväxtåren. Det går därför inte att använda sig av samma beräkning av BMI, body mass index, som för en vuxen. Istället används måttet iso-BMI, som tar hänsyn till barnets kön och ålder. Det går också att jämföra barnets tillväxt med en nationell eller internationell tillväxtkurva. Sådana kurvor är baserade på genomsnittlig längd- och viktökning hos en stort antal barn i olika åldrar. Om du undrar över ditt barns vikt, kan du rådfråga BVC eller elevhälsan.
Övervikt hos barn under 10 år
Under de första levnadsåren har barn normalt en stor andel kroppsfett. Det brukar växa bort senast i 2-årsåldern. Det kan därför vara svårt att försöka bedöma eventuell övervikt hos barn mellan 0 och 2 år.
När barnet är mellan 2 och 5 år kan de första tecknen på övervikt och fetma börja märkas. Barn med fetma eller övervikt i den här åldern brukar efterhand också börja växa mer på längden, så att de är större än genomsnittet.
Barnhälsovården mäter och väger regelbundet barnen i Sverige, och när de är 4 år beräknas deras iso-BMI. I en sammanställning gjord 2018 var 11 procent av 4-åringarna överviktiga eller feta.
Under de här åren har du som förälder goda möjligheter att hjälpa ditt barn till goda vanor, både kring mat och fysisk aktivitet. Ett barn som lär sig sunda vanor i den här åldern kan lättare bli av med eventuell övervikt, och undvika att bli överviktigt i framtiden.
Övervikt hos barn över 10 år
Enligt Världshälsoorganisationen WHO har två tredjedelar av barnen med fetma eller övervikt i 10- till 13-årsåldern fortsatta problem med vikten när de blir äldre. Ju tidigare övervikten adresseras, desto större är chansen att nå, och behålla, en hälsosam vikt.
I en svensk studie som gjordes 2016 hade drygt en femtedel, 21 procent, av ungdomarna övervikt eller fetma. I studien deltog 3000 ungdomar i årskurs 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet.
I tonåren kan det gå att bedöma vikten med hjälp av BMI, men gränserna för undervikt, normalvikt och övervikt ligger lite lägre än värdena för vuxna. Ta gärna hjälp av skolsköterskan eller vårdcentralen för en individuell bedömning.
Är det skadligt för barn att ha övervikt eller fetma?
Fetma utgör en betydande risk för att utveckla diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och flera andra tillstånd. Det är ovanligt att några märkbara hälsoproblem uppträder så tidigt som i barndomen, men det förekommer att ungdomar drabbas av förstadier till typ 2-diabetes, förhöjda blodfetter eller högt blodtryck.
Övervikt och fetma kan orsaka fysiska besvär som trötthet och dålig ork, och innebära en ökad belastning på till exempel knän och höfter. Det här kan leda till att ett barn som är överviktigt inte deltar i fysiska aktiviteter och lekar. Det är också vanligt att barn med övervikt eller fetma mår psykiskt dåligt, eller utsätts för mobbning och diskriminering.
Orsaker till övervikt och fetma hos barn
Övervikt och fetma uppkommer när energiintaget är större än behovet. Överskottet lagras som kroppsfett. Precis som vuxna har barn olika lätt för att gå upp i vikt. Både medfödda orsaker och omgivningsfaktorer påverkar.
Matvanor
En del barn är av naturen matglada, och kan behöva hjälp av vuxna med att begränsa hur mycket de äter. Det kan också hända att ett barn som är petigt med maten får tillåtelse att småäta, och det gör det svårare att överblicka hur mycket näring och energi barnet egentligen får i sig. Läsk, godis och “skräpmat” är en annan bidragande orsak till övervikt och fetma, särskilt hos äldre barn och tonåringar som har egna pengar att handla för.
Fysisk aktivitet
Rekommendationen är att barn bör röra på sig minst en timme om dagen, helst tillräckligt intensivt för att bli svettigt och få ökad puls. Idag är det vanligare att vi tar oss fram med bil och andra transporter jämfört med tidigare, och detta tros vara en av anledningarna till att övervikt och fetma har ökat i befolkningen. Att barn i större utsträckning sitter stilla, till exempel vid en dator eller tv, är en annan bidragande orsak. Enbart fyra av tio pojkar och två av tio flickor i årskurs 5 når upp till målet på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.
Ärftlighet
En del människor har en genuppsättning som gör att de är bättre än andra på att lagra energiöverskott som kroppsfett. Det här var en överlevnadsfördel för våra förfäder, men idag innebär det en ökad risk för att bli överviktig. Barn till föräldrar som har lätt för att gå upp i vikt kan själva ha en ökad risk för övervikt, och det är extra angeläget att de tidigt får lära sig att äta hälsosamt och att röra på sig tillräckligt.
Medicinska orsaker
Det är ovanligt att barn får fetma och övervikt på grund av sjukdom. Sällsynta tillstånd som Cushings sjukdom eller nedsatt funktion i sköldkörteln (hypotyreos) kan dock påverka ämnesomsättningen. Det finns också studier som talar för att tarmflorans sammansättning kan påverka hur mycket vi äter.
Läkemedel
Viktuppgång kan vara en biverkning av vissa läkemedel, som till exempel epilepsimedicin och kortison, eftersom det är vanligt att hungerskänslorna ökar av sådana mediciner.
Symptom på övervikt eller fetma hos barn
Ofta går det att se att ett barn är mulligt, och då är det bra att kontrollera barnets iso-BMI för att se om barnets viktökning är större än genomsnittet. Symptom som kan uppträda vid för hög kroppsvikt är bland annat:
Sämre kondition, andfåddhet
Ont i ryggen
Snarkning, särskilt hos äldre barn
Ju äldre barnet blir, desto mer ökar risken för att följdtillstånd ska uppkomma. Hos en del ungdomar med fetma går det att uppmäta förhöjt blodtryck, förhöjda blodfetter och ökad insulinresistens (ett förstadium till diabetes). I puberteten innebär fetma en ökad risk för hormonrubbningar. Bland annat kan fetma leda till PCOS hos flickor och brösttillväxt hos pojkar.
Barn som blir retade eller utanför på grund av sin övervikt kan lätt få en negativ självbild och må dåligt psykiskt.
Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen
Tryggt och säkert med BankID
Recept direkt i appen
Över 3 miljoner patientbesök
4,8 av 5 betyg på App Store
Ladda ner appenVad kan jag göra själv?
Det finns mycket du som förälder kan göra för att hjälpa ditt barn att gå ner i vikt eller undvika att gå upp i vikt. Det handlar om att skapa goda vanor när det gäller kost och motion, som att servera näringsriktig mat på bestämda tider och begränsa intaget av socker och skräpmat.
Ha bestämda tider för frukost, lunch och middag. Om ditt barn gärna äter stora, och många, portioner, kan du behöva ha koll på mängden mat som serveras, så att det inte blir för mycket.
Slarva inte med frukosten. Energin från frukosten ska hjälpa barnet hela dagen.
Ha nyttiga mellanmål till hands, som till exempel frukt, morötter eller osötad yoghurt. Undvik att ha kakor, godis och chips hemma.
Ät mycket frukt, grönt och grovt bröd. Ät mindre mättat fett, socker och sockrad dryck.
Begränsa konsumtionen av godis, glass och sötade drycker till en dag i veckan, till exempel lördagsgodis.
Sätt upp regler som gör att barnet kommer i rörelse varje dag, även om barnet inte är med i organiserade sport- eller motionsaktiviteter. Aktiviteten bör vara så ansträngande att barnet blir svettigt och andfått.
Bestäm en gräns för hur mycket tid barnet får lägga på spel och underhållning i surfplatta, dator eller mobil.
Var inte rädd för att pröva er fram – hitta aktiviteter och måltidsvanor som fungerar och känns positiva för er. Om det är svårt att hitta en fysisk aktivitet som ditt barn tycker om, kan du öka “vardagsmotionen”. Ta trapporna istället för hissen, cykla till skolan eller förskolan istället för att åka bil, eller kliv av bussen en hållplats tidigare.
Undvik att skuldbelägga dig själv eller ditt barn. Olika barn har olika genetiska förutsättningar för att lagra kroppsfett och därmed olika stor risk för att bli överviktiga. För barn som har lätt att gå upp i vikt är det än viktigare att få in hälsosamma vanor som bromsar utvecklingen.
Om du vill prata med ditt barn om matvanor, motion och vikt, är det bra att fokusera på de positiva effekterna av att gå ner i vikt och motionera, till exempel att det höjer energinivån och oftast också humöret.
Undvik att använda godis och mat som en belöning eller tröst. Fokusera hellre på tid tillsammans, lek en rolig lek eller gör en utflykt.
Ett bra hjälpmedel vid viktminskning eller inför kontakt med sjukvården är att börja föra anteckningar över ditt barns dagliga motion och måltider. Då kan du lättare få en överblick över hur mycket barnet äter och om ni behöver få in mer rörelse i vardagen.
Identifiera situationer där det kan vara svårt att hålla fast vid de nyttiga vanorna, så att du kan undvika dem så gott det går. Det kan till exempel handla om att inte ta vägen förbi snabbmatsstället när ni går hem från förskolan, eller att ha med mellanmål på utflykter för att undvika blodsockerdippar.
Behandling vid barnfetma
Hos sjukvården kan ni få hjälp med vägning, mätning och bedömning av övervikt och fetma. Barn med kraftig övervikt får som regel genomgå en utredning av om det finns några underliggande tillstånd som kan förklara övervikten, eller om vikten har orsakat några följdsjukdomar.
Målet med all behandling av fetma och övervikt hos barn är att barnet ska få hjälp med att minska sitt energiintag, att skapa långsiktigt hållbara matvanor och att den fysiska aktiviteten ska ligga på en bra nivå. Ni kan till exempel erbjudas råd och stöd av dietist och fysioterapeut. Barn som mår dåligt eller som behöver förändra sin inställning till mat och ätande, kan få samtal med en psykolog.
En tonåring som har kraftig fetma eller som har fått följdsjukdom på grund av fetma, kan f å ytterligare behandling i form av läkemedel eller kirurgi, i tillägg till livsstilsförändringen.
När ska jag söka vård?
Om du misstänker att ditt barn är överviktigt, kan du få hjälp av BVC, elevhälsan eller vårdcentralen med att bedöma detta. I följande situationer bör du inte dröja med att kontakta vården:
Om barnet går upp snabbt i vikt, i synnerhet om ni har fetma, hjärtsjukdom eller typ 2-diabetes i familjen
Om barnet har fått fetma
Om ni har försökt att hantera övervikten på egen hand, men inte lyckats
När kan Min Doktor hjälpa?
Om ditt barn är överviktigt, är du välkommen att kontakta Min Doktor. Precis som hos andra vårdgivare inom primärvården, kan du som är vårdnadshavare söka vård för dina barn hos oss utan patientavgift.
Hos Min Doktor börjar ditt besök alltid med att du beskriver ditt eller ditt barns tillstånd genom att skriftligt svara på ett antal frågor om symptom och besvär. I vissa fall ber vi dig skicka in bilder som du tar med mobilen. Informationen blir del av journalen och behövs för att vi ska kunna göra en första bedömning. Vid behov kan läkaren också – efter att ditt ärende har skickats in skriftligt – kontakta er per telefon eller video för att exempelvis bedöma allmäntillstånd eller andningsbesvär.
Om vi redan på dina svar i formuläret gör den medicinska bedömningen att du eller ditt barn behöver träffa en läkare fysiskt, hänvisar vi er till en fysisk vårdcentral eller akutmottagning. Vi kan också göra bedömningen att besvären inte kräver läkarvård, utan att det räcker med egenvård eller rådgivning från apotek eller 1177.
Våra läkare, psykologer, barnmorskor och fysioterapeuter är erfarna och arbetar på svenska vårdcentraler eller sjukhus när de inte hjälper dig här. Våra patienter får vanligtvis kontakt med läkare inom en timme.
