Postcovid (långtidscovid)

Vad är postcovid?

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, definieras postcovid som ett sjukdomstillstånd som uppkommit i samband med, eller i spåren av, bekräftad eller misstänkt covid-19. Symptomen ska ha funnits, eller kommit och gått, i minst 2 månader. Diagnosen postcovid kan ställas som tidigast 3 månader efter den ursprungliga infektionen. 

Ibland kallas tillståndet långtidscovid, men det namnet anses missvisande eftersom det antyder att det är fråga om en långvarig infektion med coronaviruset. Enligt dagens kunskapsläge handlar det istället om ett resttillstånd efter infektion (postinfektiöst tillstånd). Det innebär att det inte längre finns en pågående virusinfektion. 

Postinfektiösa tillstånd har tidigare observerats efter flera andra infektioner, såsom influensa, denguefeber och hjärnhinneinflammation. 

Hur uppkommer postcovid?

Sjukdomsmekanismen bakom postcovid är inte helt klarlagd, och den skiljer sig möjligen åt mellan olika patientgrupper:

• Efter svår covid-19 som krävt sjukhusvård, och ibland intensivvård, är det vanligt att det tar lång tid att tillfriskna. En del av symptomen som kan förekomma månaderna efter sjukhusvistelsen är sådana som brukar ses efter intensivvård, oavsett orsak. Det kan till exempel vara muskelsvaghet, neurologiska symptom och psykiska besvär som ångest eller posttraumatisk stress. Det är också vanligt med sviter efter själva infektionen, exempelvis andningsbesvär till följd av att lungorna har varit kraftigt inflammerade. 

• Postcovid efter lindrig covid-19 är inte alltid förknippad med sjukliga förändringar som går att påvisa i blodprover, på röntgen eller med andra diagnostiska metoder. Forskning pågår för att kartlägga om det finns några särskilda riskfaktorer för att drabbas, som till exempel tidigare utmattningssyndrom eller svår sjukdom.

Vem kan drabbas?

Uppskattningsvis 5 procent av de som haft covid-19 har drabbats av postcovid. 

Postcovid som är relaterad till sjukhusvård – ofta med syrgastillförsel eller intensivvård – är vanligare hos personer med ökad risk för svår infeḱtion. Riskfaktorer är bland annat övervikt, stigande ålder och underliggande sjukdomar som till exempel KOL eller hjärtproblem. Svår covid-19 är vanligare hos män. 

Postcovid efter lindrigare sjukdom ses företrädesvis hos yngre och i övrigt friska personer. 80 till 85 procent av de drabbade är kvinnor och genomsnittsåldern är 45 år. 

Vad är symptomen vid postcovid?

Symptomen är ofta långvariga, men de kan också kan komma och gå, samt fluktuera i svårighetsgrad. Många upplever att deras symptom bröt ut i samband med att de insjuknade i covid-19 och därefter har dröjt sig kvar. Det förekommer även att symptom har uppkommit först efter tillfrisknandet från den akuta infektionen. Det är fortfarande oklart om postcovid kan uppträda efter en symptomlös infektion. 

Symptombilden varierar från person till person. Gemensamt för en majoritet av de drabbade är en stor trötthet, både fysisk och mental, som inte går att vila bort. De flesta med postcovid har fler än ett av följande symptom:

• Stor trötthet och utmattning

• Andfåddhet, andningsbesvär

• Minnessvårigheter

• Koncentrationssvårigheter

• Sömnproblem

• Hosta

• Bröstsmärtor

• Muskelvärk, ledvärk

• Feber

• Påverkan på luktsinnet och/eller smaksinnet

• Depression, ångest

Det finns också rapporter om symptom som yrsel, huvudvärk, håravfall, torra ögon, snuva, magproblem, heshet med mera. 

Undersökning och diagnos

Det är den enskilda patientens symptom och sjukdomshistoria som avgör vilka undersökningar och utredningar som görs. Eftersom det inte finns någon specifik metod för att ställa diagnosen postcovid är det viktigt att utreda andra tänkbara orsaker, som kan behöva annan behandling. 

Diagnosen postcovid ställs under förutsättning att:

• Symptomen har kommit i samband med bekräftad eller sannolik covid-19. 

• Symptomen har funnits (kontinuerligt eller av och till) under en period om 2 månader efter att den akuta infektionen har läkt. Vanligen innebär detta att diagnosen ställs som tidigast 3 månader efter insjuknandet. 

Hur behandlas postcovid?

De flesta med postcovid blir bättre och många tillfrisknar helt, men det kan ta tid. Behandlingen utgörs ofta av en kombination av olika rehabiliterande åtgärder som fysioterapi, luktträning samt rådgivning av arbetsterapeut eller dietist. I vissa fall behövs läkemedelsbehandling mot specifika besvär, eller samtalsterapi.

En viktig del av rehabiliteringen är anpassning – att lära känna sina gränser, och inte anstränga sig för hårt eftersom det kan medföra så kallad ansträngningsutlöst försämring. Det innebär att en fysisk eller mental ansträngning leder till att symptomen förvärras, ibland med lite fördröjning.

Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen

Tryggt och säkert med BankID

Recept direkt i appen

Över 3 miljoner patientbesök

4,8 av 5 betyg på App Store

Ladda ner appen

Vad kan jag göra själv?

Om du har kvarstående symptom efter covid-19, är du inte ensam. Många upplever att de är trötta och matta efter infektionen, och det är vanligt att ha försämrat luktsinne i några veckor till några månader. Här är några åtgärder som kan hjälpa dig att må bättre:

• Börja försiktigt med lugn fysisk aktivitet. Om du har varit sängliggande en tid, kan det räcka att du gör enkla övningar som att "plocka äpplen" eller resa dig upp från sittande några gånger. Längre fram kan du börja ta kortare promenader.

• Vila ofta. Tänk på att inte anstränga dig för mycket, utan avsluta hellre dina aktiviteter medan du fortfarande har energi kvar. Se över din vardagsrutin för att hitta moment som är onödigt energikrävande. Kanske kan du ha en pall att sitta på när du lagar mat eller borstar tänderna?

• Gör andningsövningar för att bli av med slem och för att träna upp lungor och andningsmuskulatur. Du kan hitta förslag på olika andningsövningar på 1177. En fysioterapeut kan ge dig personligt anpassade övningar och kontrollera att du utför dem på rätt sätt.

• Ha god sömnhygien och regelbundna rutiner för när du går och lägger dig och stiger upp.

• Det är viktigt att du försöker äta ordentligt, även om du har dålig aptit eller krånglande mage. Probiotika kan hjälpa vid magbesvär.

• Luktträna genom att lukta flera gånger dagligen på olika kryddor, livsmedel och andra doftande produkter du har hemma. Det kan vara till exempel kaffe, kanel, eukalyptus, curry, senap och parfymerad hudkräm.

Ta gärna hjälp av fysioterapeut, dietist eller arbetsterapeut för att få förslag på övningar, kost och anpassning som är lämplig för just dig.

När ska jag söka vård?

Om du känner dig mycket sjuk, med försämrat allmäntillstånd eller svårare andningsbesvär, bör du uppsöka en jouröppen mottagning.

Kontakta vården om du har långvariga besvär efter covid-19 som inte blir bättre trots egenvård, om de begränsar din tillvaro eller om du mår psykiskt dåligt.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du har långvariga besvär efter covid-19, kan du vända dig till Min Doktor. Våra läkare kan göra en första bedömning av dina symptom, och vi kan erbjuda både psykologstöd och digital fysioterapi. Om vi bedömer att du behöver undersökas på en fysisk mottagning kommer vi att hänvisa dig vidare.