Vad är rosfeber?
Rosfeber, som även kallas erysipelas, är en bakteriesjukdom som orsakar en infektion i huden. Sjukdomen uppstår oftast i samband med att ett sår eller en hudskada blivit infekterat.
Bakterier som betahemolyserande streptokocker eller stafylokocker kan förekomma på huden. När huden skadas, till exempel genom skärsår, skavsår eller eksem, kan bakterierna ge upphov till en infektion. Om du har fått rosfeber, uppstår symptomen några dagar efter att den yttre skadan har inträffat. Rosfeber kan även uppstå på till synes frisk hud.
Symptom vid rosfeber
Det är vanligast att få rosfeber på benen, men du kan även få det på andra kroppsdelar eller i ansiktet.
Vanliga symptom vid rosfeber är:
Kraftig rodnad med en tydlig kant. Rodnaden breder ofta ut sig och kan vara flera decimeter stor. På mörk hud kan det vara svårare att se rodnaden.
Smärta och svullnad vid det infekterade området
Vissa får feber
Vissa mår illa och kräks
Om rosfebern går obehandlad, kan rodnaden växa och du kan få hög feber och känna dig mycket sjuk. Eftersom sjukdomen leda till sepsis, ska du alltid söka vård om du misstänker att du har rosfeber.
Rosfeber kan ibland misstas för andra sjukdomar, till exempel bältros eller rosacea. Till skillnad från bältros, där utslag och rodnad oftast formar ett bälte kring magen, förekommer rodnaden vid rosfeber oftast på benen, i ansiktet eller på armarna.
Rosacea kan precis som rosfeber ge utslag i ansiktet. Det som skiljer sjukdomarna åt är att det vid rosacea även förekommer knottror och små varfyllda blåsor. Vid rosfeber förekommer ömhet vid rodnaden, vilket oftast inte förekommer vid rosacea.
Hur smittar rosfeber?
Rosfeber smittar oftast inte. Den vanligaste orsaken till infektionen är att den uppstår till följd av bakterier som naturligt finns på huden. Det finns en liten risk att smittas vid nära kroppskontakt, om du har sår eller sprickor i huden.
Ökad risk för rosfeber
Om du en gång har haft rosfeber, finns det en risk att du får det igen. Vissa personer har förutom detta en ökad risk att få rosfeber.
Du kan ha en ökad risk för rosfeber om:
Du har vätskesvullen vävnad, även kallat ödem, eller kroniskt ödem
Du lider av kroniska bensår
Du har ett försvagat immunförsvar
Du lider av vissa hudsjukdomar, till exempel eksem eller fotsvamp
Det finns även en viss ökad risk för rosfeber i samband med en operation. Efter ett kirurgiskt ingrepp kan svullnad uppstå. Svullnaden gör att blodcirkulationen blir sämre och ökar på så vis risken för rosfeber.
Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen
Tryggt och säkert med BankID
Recept direkt i appen
Över 3 miljoner patientbesök
4,8 av 5 betyg på App Store
Ladda ner appenVad kan jag göra själv?
Om du har fastställd rosfeber, kan du – förutom din ordinarie behandling – även göra blöta kompresser med alsollösning som du lägger på den infekterade huden. Kompresserna kan hjälpa till att lindra besvär som ömhet och värmekänsla.
Om du har rosfeber i benet, kan det vara skönt att placera benet i högt läge. Det kan du göra genom att till exempel placera ett antal kuddar under benet när du ligger i sängen. Om du har feber och mår dåligt, kan du använda dig av receptfri, febernedsättande medicin.
Om du en gång har haft rosfeber, finns det en ökad risk för att du får det igen. Det kan därför vara bra att sköta om din hud extra noggrant. Det kan du göra genom att:
Smörja in huden med mjukgörande kräm. Krämen minskar risken för sprickor.
Tvätta sår noggrant. Det gäller även för små sår. Använd tvål och vatten.
Skydda sår med plåster eller förband. Det minskar risken för att bakterier kommer in i såret.
När ska jag söka vård?
Om du tror att du har rosfeber, ska du alltid söka vård direkt. Om du även har feber, bör du kontakta närmaste vårdcentral eller närakut. Om de är stängda, bör du vända dig till akutmottagningen.
Behandling
Rosfeber behandlas med antibiotika. Det är viktigt att du tar hela din antibiotikakur, även om du börjar känna dig bättre, för att förebygga antibiotikaresistens.
När kan Min Doktor hjälpa?
Om du misstänker att du har rosfeber, kan Min Doktor hjälpa dig med initial bedömning.
Diagnosen sannolik rosfeber kan ställas digitalt, men behandlingen sker som regel efter remiss eller hänvisning till fysisk vård.
