Författare:
Boel Sandros, medicinsk skribent, Min Doktor
Salmonella är en sjukdomsframkallande tarmbakterie som kan spridas mellan djur och människor. Människor smittas framför allt via livsmedel. Förekomsten av salmonella i svenska råvaror är mycket låg, tack vare en omfattande salmonellaövervakning i livsmedelsproduktionen.
Salmonella är en tarmbakterie som kan spridas mellan djur och människor (zoonos). Infektion med salmonellabakterier kallas salmonellos, och brukar yttra sig med diarréer, magont, feber och ibland kräkningar. I ovanliga fall leder salmonellos till blodförgiftning (sepsis) eller reaktiv artrit (en form av ledsjukdom). Hos äldre och nedsatta personer kan salmonella ibland orsaka svåra symptom som kräver sjukhusvård.
Salmonellabakterier förekommer i tarmen hos djur världen över, och de kan även överleva länge i miljön utanför djuret, som till exempel i jord. I de nordiska länderna är det ovanligt att människor smittas med salmonella. Det beror på att vi har omfattande kontrollprogram för att säkerställa att salmonellabakterier inte når livsmedelskedjan. I Sverige sker salmonellaövervakningen i flera led – foder, levande djur och livsmedel kontrolleras löpande – och om bakterien påvisas görs en grundlig bekämpning. Eftersom vi har ett så gynnsamt läge, kan vi även ställa krav på att livsmedel som importeras till Sverige ska vara salmonellafria, och detta kontrolleras med bland annat stickprover.
Infektion med salmonella klassas som en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen, och den omfattas av anmälningsplikt. När salmonellabakterier påvisas hos människor, djur, i livsmedel eller foder ska det anmälas till myndigheterna.
Salmonellabakterierna delas in flera tusen olika varianter (serovarer eller serotyper). En del av dessa kan orsaka magsjuka och annan sjukdom hos människor. Oftast handlar det om Salmonella typhimurium och Salmonella enteritidis, men det finns många andra serotyper som kan orsaka utbrott.
De svåraste salmonellainfektionerna orsakas av de två serotyperna Salmonella typhi och Salmonella paratyphi. De kan ge upphov till tyfoidfeber respektive paratyfoidfeber. De här serotyperna förekommer inte hos djur. Både tyfoidfeber och paratyfoidfeber är mycket sällsynta i Sverige, men varje år smittas ett fåtal personer i samband med utlandsresa. Den här texten handlar inte om dessa två sjukdomar.
Det är vanligt att djur – både friska och sjuka – bär på salmonellabakterier i tarmen. Djuren fungerar som en så kallad smittreservoar. Bakterien finns både hos vilda djur, som vildsvin, reptiler, gnagare och fåglar, och hos tamdjur, som grisar, höns och nötkreatur. Under senvintern förekommer det att utekatter smittas av salmonella från småfåglar. I Sverige är förekomsten av salmonella hos livsmedelsproducerande djur mycket låg.
Salmonellabakterien utsöndras framför allt i de smittade djurens avföring, och kan sedan överleva länge i miljön. I jord kan salmonella överleva upp till något år, och i gödsel och foder flera månader. Bakterierna kan också finnas kvar länge på redskap och olika ytor, men de är känsliga för vanliga desinfektionsmedel.
Människor smittas nästan alltid genom att äta/dricka livsmedel som förorenats av salmonella via gödsel, bevattning, i samband med slakt, värpning, eller genom att en smittad person har hanterat maten.
Bakterien dör vid upphettning över 70 grader, men tål både frysning, torkning och rökning. Det innebär att kött som förorenats av salmonella kan utgöra en smittrisk om det är kallrökt, torkat, rått, eller har tillagats i för låg temperatur. Ägg är också en smittrisk, om de inte har upphettats ordentligt.
Grönsaker, kryddor med mera, kan förorenas av salmonella via bevattning, gödsling eller genom korskontamination. Korskontamination sker exempelvis när du hanterar rått kött och grönsaker med samma skärbräda och kniv.
Det är ovanligt att salmonella smittar mellan människor, men det kan hända när en infekterad person hanterar livsmedel som andra ska äta. Personer i samma hushåll kan även riskera att sprida smitta till varandra via ytor, som till exempel dörrhandtag.
Du kan smittas av salmonella utan att bli sjuk. När symptom uppträder brukar inkubationstiden vara kort, vanligtvis mellan 12 timmar och 3 dygn. Sjukdomssymptom kan ibland uppkomma senare. De vanligaste symptomen vid salmonellainfektion är:
De flesta tillfrisknar inom 4 till 7 dagar, men är smittbärare i genomsnitt 4 till 6 veckor, ibland längre. Cirka 2 procent av de drabbade får senare följdsjukdomen reaktiv artrit, som orsakar feber och ledvärk.
Diagnosen ställs genom att salmonellabakterien påvisas i avföringsprov. Provtagning sker om det finns misstanke om salmonellasmitta, till exempel som en del i en smittspårning, vid ett sjukdomsutbrott, eller om du har insjuknat efter att ha varit utomlands.
Infektionen är självläkande, och ingen särskild behandling brukar behövas. Det rekommenderas inte att behandla en salmonellainfektion med antibiotika, utom i speciella fall. Antibiotikabehandling kan både leda till resistensutveckling och orsaka att bakterien blir kvar en längre tid i kroppen.
Personer som är mycket uttorkade eller har drabbats av blodförgiftning behöver oftast vårdas på sjukhus.
För att undvika att bli sjuk av salmonella och andra smittämnen i maten är det viktigt att hålla god hygien:
Tvätta händerna med tvål och vatten efter toalettbesök och innan du hanterar mat.
Använd separata redskap för rått kött respektive grönsaker och annat som ska ätas utan upphettning.
Du bör också tvätta händerna och torka av ytor, som till exempel diskbänk, efter att du har hanterat rått kött, innan du tillreder annan mat.
Skölj alltid grönsaker.
Undvik att äta råa ägg från andra länder än Sverige, Norge, Finland och Danmark. Importerade ägg ska upphettas så mycket att äggulan stelnar.
Om du har blivit magsjuk på grund av salmonellainfektion eller någon annan smitta, bör du tänka på följande:
Drick ordentligt med vatten. Komplettera gärna med vätskeersättning.
Försök att få i dig lättsmält mat, som blåbärssoppa eller kokt, mager fisk och kokt ris.
Undvik mejeriprodukter, stekt mat, fet mat eller starkt kryddad mat, samt produkter med sötningsmedel.
Så länge du har symptom kan du riskera att smitta andra. Var noga med handhygienen efter toalettbesök, använd en egen handduk och undvik att laga mat åt andra. Om det är möjligt, bör du använda en egen toalett.
Vid en konstaterad salmonellainfektion får du som regel instruktioner av läkare kring när du kan gå tillbaka till arbetet.
Okomplicerad magsjuka brukar gå över inom några dygn. Om du inte får i dig/inte kan behålla vätska, kan du bli uttorkad, och då bör du söka vård. Tecken på uttorkning är bland annat att du kissar mindre, urinen får mörkare färg och skarpare lukt, du känner dig torr i munnen och ögonen blir insjunkna.
Du bör också ta kontakt med vården om du har blodiga diarréer eller känner dig mycket matt eller förvirrad.
De allra flesta fall av akut magsjuka eller matförgiftning är inte orsakade av salmonella. Min Doktor kan hjälpa dig med en bedömning och råd kring egenvård vid magsjuka. Du kan bli hänvisad vidare om läkaren anser att du behöver bedömning på en fysisk mottagning. Misstänkta fall av salmonella utreds med provtagning för laboratorieanalys.
Min Doktor – trygg vård sedan 2013