Scharlakansfeber hos barn

Vad är scharlakansfeber?

Scharlakansfeber är en smittsam bakterieinfektion som oftast drabbar barn mellan 5 och 15 år. Även yngre barn kan få scharlakansfeber, men de allra yngsta brukar vara immuna, tack vare att de fortfarande är skyddade av sin mammas antikroppar. Scharlakansfeber har fått sitt namn från färgen scharlakansröd, som syftar på de typiska rodnade hudutslag som sjukdomen orsakar. Ett annat namn på scharlakansfeber är scarlatina.

Scharlakansfeber har länge varit ovanligt, men under vintern 2022/23 har antalet fall ökat. Läkarna misstänker att det beror på att immuniteten mot scharlakansfeber har sjunkit, i och med att restriktionerna under pandemin gjorde att färre barn blev utsatta för smitta. Därigenom har fler barn nu blivit mottagliga för infektionen, och smittspridningen har kunnat ta fart.

Vad orsakas scharlakansfeber av?

Scharlakansfeber orsakas av en sorts bakterier som kallas streptokocker. Det finns flera olika slags streptokocker, och i det här fallet rör det sig om betahemolyserande Grupp A-streptokocker (GAS). Grupp A-streptokocker kan även ge upphov till andra sjukdomar, som halsfluss, svinkoppor och den sällsynta sjukdomen invasiv streptokockinfektion. Här kan du läsa mer om streptokocker.

Symptomen som ses vid scharlakansfeber orsakas både av bakterierna själva och av det gift som bakterierna producerar (exotoxin). Efter en genomgången infektion har kroppen bildat antikroppar mot exotoxinet, och det är därför väldigt ovanligt att få scharlakansfeber två gånger. Däremot kan både barn och vuxna bli infekterade av grupp A-streptokocker igen. Då kan infektionen yttra sig i form av halsfluss. Det förekommer dessutom att äldre barn och tonåringar är symptomfria smittbärare av bakterien.

Hur smittar scharlakansfeber?

Scharlakansfeber är mycket smittsamt. Bakterien överförs framför allt genom droppsmitta, det vill säga stänk från en sjuk persons hostningar eller nysningar, samt genom direktkontakt med en sjuk person. Indirekt smittspridning förekommer också, vilket betyder att smittan sprids via ytor och föremål (till exempel leksaker), som en sjuk har använt eller hostat på. Bakterien kan överleva några dagar i miljön utanför kroppen.

Vilka symptom får barn med scharlakansfeber?

Inkubationstiden, tiden mellan smittotillfälle och insjuknande, är normalt 2 till 4 dagar (men kan variera mellan 1 och 7 dagar). De första symptomen på scharlakansfeber brukar vara:

• Feber, som kan bli hög.

• Ont i halsen och svalget. Svalget blir rött, och tonsillerna kan få gulvita prickar.

• Svullna lymfkörtlar.

• Ont i magen, illamående och kräkningar.

• Huvudvärk.

Inom något dygn kommer hudsymptomen, i form av upphöjda knottror som kan vara tydligt röda eller bara lätt rodnade. Hos en del barn är knottorna svåra att se, men går att känna med fingrarna. Utslagen brukar ofta börja i armhålor och ljumskar, och sprider sig sedan till rygg, mage och resten av kroppen. Huden i ansiktet kan också bli påverkad, förutom området närmast munnen, och många barn blir får röda kinder.

I det tidiga skedet kan tungan ha en gulvit beläggning, men blir senare väldigt röd och glansig, och får små, röda upphöjningar. Det här kallas för smultrontunga och är ett typiskt symptom vid scharlakansfeber. Även gommen kan bli tydligt röd.

Sena symptom och följdsjukdomar:

• Ett par veckor efter insjuknandet brukar huden börja flagna, ungefär som efter en solbränna. Fjällningen syns tydligast på handflator och fotsulor.

• Ledvärk i knän, armbågar och andra större leder.

• Halsböld, det vill säga en varbildande infektion intill en av tonsillerna.

• Reumatisk feber, njurinflammation och hjärtmuskelinflammation var förr vanliga följdsjukdomar till scharlakansfeber. Idag är sådana komplikationer väldigt sällsynta, tack vare att vi har tillgång till penicillin att behandla infektionen med.

När äldre barn och vuxna smittas brukar de oftast inte få hudutslag och smultrontunga, utan utvecklar istället symptom på halsfluss.

Undersökning och behandling

Diagnosen scharlakansfeber brukar kunna ställas utifrån de typiska symptomen. Ibland tas ett snabbtest från svalget för att påvisa betahemolyserande streptokocker grupp A. Om symptomen är otydliga kan en bakterieodling göras.

Scharlakansfeber behandlas med penicillin och - om det behövs - receptfria läkemedel mot feber och smärta. Smittsamheten brukar ha sjunkit redan efter ett par dagars antibiotikabehandling, men det är viktigt att barnet inte går till skola eller förskola innan febern har gått ner.

När ska jag söka vård?

Om du misstänker att ditt barn eller din bebis har scharlakansfeber och visar upp vanliga symptom för sjukdomen, ska du kontakta sjukvården. Du är välkommen att söka vård online hos Min Doktors läkare.

Om ditt barn har kraftigt försämrat allmäntillstånd, ska du söka akut vård.

Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen

Tryggt och säkert med BankID

Recept direkt i appen

Över 3 miljoner patientbesök

4,8 av 5 betyg på App Store

Ladda ner appen

Vad kan jag göra själv?

Scharlakansfeber är en mycket smittsam sjukdom och sprids lätt mellan barn och småbarn som leker nära varandra. Du bör därför se till att ditt barn har god hygien, tvättar händerna och inte leker nära barn som är sjuka.

Om ditt barn är sjukt är det viktigt att du ger hela antibiotikakuren som läkaren har ordinerat, och att barnet får stanna hemma tills febern har gått ner och hen känner sig bättre.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om ditt barn har halsont, feber, röda upphöjda prickar i huden och/eller är glansig och röd på tungan, är du välkommen att kontakta Min Doktor. Våra läkare hjälper till med bedömning och diagnos, samt ger behandling och råd för egenvård. Om läkaren anser att ditt barn behöver undersökas på en fysisk mottagning kan ni bli hänvisade vidare.