Schizofreni

Vad är schizofreni?

Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som ingår i kategorin psykossjukdomar. Psykossjukdomar är ett samlingsnamn för sjukdomar där verklighetsuppfattningen påverkas. 

En vanlig missuppfattning är att schizofreni är synonymt med en personlighetsklyvning. Personlighetsklyvning eller flertalet personligheter är inte en del av sjukdomsbilden för den som har schizofreni. Istället handlar det om en förändrad uppfattning om verkligheten runt omkring dig till följd av hallucinationer, vanföreställningar och episoder av psykos. Personer med schizofreni kan även uppleva något som kallas jagstörningar, där de har svårt att särskilja det egna jaget från omvärlden. 

Schizofreni kan visa sig på olika sätt hos olika personer. Beroende på var i sjukdomsförloppet en person befinner sig är det också så att symptomen kan se olika ut. Schizofreni kan alltså se helt olika ut och det går inte att ge en helt enhetlig beskrivning som stämmer in på alla. Sjukdomen utvecklas ofta under en längre tid och det kan ta flera år från det att de första symptomen visar sig tills det att sjukdomen bryter ut. De flesta som diagnostiseras med schizofreni får sin diagnos som tidigast i sena tonåren eller som ung vuxen. Hos män är åldern för diagnos oftast mellan 18 och 25 år. För kvinnor är åldern för diagnos lite högre, mellan 20 och 30 år.

Vanliga symptom vid schizofreni

Symptomen för schizofreni delas ofta upp i positiva symptom och negativa symptom. Positiva symptom betyder att det är något som läggs till en person och negativa symptom betyder att det är något som tas bort från en person. Det är alltså inte en beskrivning av “bra” eller “dåliga” symptom utan en beskrivning av symptomets funktion.

Positiva symptom (det vill säga symptom som adderas) vid schizofreni är: 

• Vanföreställningar. Det kan innebära att du upplever verkligheten förändrad eller annorlunda. Det kan exempelvis innebära att du känner dig förföljd, att du tror att du är övervakad, eller att en stor katastrof kan hända. En annan form av vanföreställning kan vara att du tror har övernaturliga krafter, att du är utvald till att göra något speciellt, att du är känd eller att något är kär i dig. Nästan alla med schizofreni har vanföreställningar i någon form.

• Hallucinationer. Det kan innebära att du ser, hör eller luktar saker som inte finns. Den vanligaste formen av hallucinationer vid schizofreni är hörselhallucinationer, där du hör röster eller ljud som inte existerar.

• Tankestörningar. Det kan innebära att du har många tankar på samma gång i huvudet, att tankar snabbt dyker upp för att sen abrupt försvinna igen eller att tankarna är oorganiserade. Tankestörningar kan göra det svårt att kommunicera, då det kan leda till osammanhängande meningar, skapande av nya ord eller ologiska svar på frågor. 

Negativa symptom (det vill säga symptom som “tas bort”) vid schizofreni kan vara: 

• En känsla av tomhet och apati. Du kan känna dig tom och får ett minskat intresse för att umgås med andra eller för att ägna dig åt dina intressen. 

• Svårigheter att ta hand om dig själv. Du kan få svårt att sköta din hygien, såsom att tvätta dig, borsta tänder eller byta kläder. 

• Svårigheter att ta hand om vardagliga sysslor. Såsom att städa, laga mat, sova regelbundet eller betala räkningar. 

• Social isolering. Oftast till följd av att du drar dig undan från familj och vänner. 

Vissa upplever även en ökad känslighet för olika sinnesintryck. Det kan handla om en överkänslighet för ljus eller ljud och besvären kan variera från dag till dag.

Olika typer av schizofreni

Schizofreni delas ibland in i olika typer, beroende på när du insjuknar och vilka symptom du uppvisar. De vanligaste formerna av schizofreni är paranoid schizofreni, sen parafreni och hebefreni. 

Paranoid schizofreni

Paranoid schizofreni är den vanligaste formen av schizofreni och karaktäriseras av att de positiva symptomen dominerar sjukdomsbilden. Det är vanligast att insjukna i paranoid schizofreni i vuxen ålder. 

Hallucinationer och vanföreställningar är vanligt och många med paranoid schizofreni kan fungera väl i sociala sammanhang. Personer med paranoid schizofreni kan däremot ibland bli aggressiva när deras vanföreställningar ifrågasätts. 

Vid paranoid schizofreni kan större vanföreställningar förekomma. De är ofta kopplade till misstänksamhet eller paranoida idéer, exempelvis att man är avlyssnad eller att någon spionerar på en.

Vanföreställningarna kan även vävas ihop med hallucinationer, vilket kan leda till att vissa tror sig höra gömda meddelanden i tv-program, reklamfilmer eller radiosändningar.

Eftersom vanföreställningarna och hallucinationerna är så pass övertygande kan paranoia eller förföljelsemani uppstå då personen känner sig motarbetad eller hotad. 

Sen parafreni

Sen parafreni är en form av schizofreni som drabbar äldre. Sen parafreni karaktäriseras av hallucinationer och vanföreställningar och kallas ibland även för vanföreställningssyndrom ospecificerad typ.

Precis som vid paranoid schizofreni domineras sen parafreni av de positiva symptomen. Vanföreställningar och hallucinationer utan demens eller förvirring förekommer och negativa schizofrena symptom är ovanligt. 

Hebefreni

Hebefreni är en form av schizofreni som ofta visar sig under puberteten. Den vanligaste åldern för insjuknande är mellan 15 och 25 års ålder. 

Vid hebefreni förekommer både positiva och negativa symptom. Symptomen uppkommer ofta under perioder och kan förutom hörselhallucinationer och tankestörningar även inkludera apati, viljestörning och hypokondri. 

Varför får man schizofreni?

Orsaken till schizofreni är inte helt känd. Forskning tyder på att både arv och miljö kan vara bidragande faktorer till att schizofreni utvecklas. 

Faktorer som kan öka risken för att insjukna i schizofreni är:

• Om en nära genetisk släkting har schizofreni eller någon annan psykisk sjukdom

• Hjärnskador till följd av komplikationer under graviditet eller förlossning

• Kemiska problem med signalsubstanser såsom dopamin och glutamat i hjärnan tros vara en bidragande faktor

• Drogmissbruk i tonåren eller ung vuxen ålder tros öka risken för att insjukna

• Psykosociala stressfaktorer såsom hemlöshet, trauma i barndomen, arbetslöshet eller utanförskap anses även öka risken för att insjukna

Schizofreni hos barn

Det händer att barn diagnostiseras med schizofreni, men det är ovanligt. Precis som för vuxna upplever barn med schizofreni hallucinationer och vanföreställningar. 

Eftersom barn ofta har en vildare fantasi kan det ibland vara svårt att urskilja fantasivärld och lek från hallucinationer och förvrängda verklighetsuppfattningar. 

För att ställa en diagnos hos barn behöver en specialist konsulteras. Under diagnosen undersöks huruvida barnet hör negativa, hotfulla eller obehagliga röster och huruvida barnet har hallucinationer i form av att de ser färger, föremål, personer eller annat som inte finns där.

Andra liknande tillstånd

Det händer även att schizofreni misstas för andra, liknande tillstånd. Det kan handla om tillstånd med en liknande sjukdomsbild, såsom schizoaffektivt syndrom eller tillstånd som kan förekomma hos personer med schizofreni, men även hos personer med andra diagnoser, såsom psykos.

Schizoaffektivt syndrom

Schizoaffektivt syndrom är en diagnos där personen uppvisar symptom som påminner om både bipolär sjukdom och schizofreni. Personer med schizoaffektivt syndrom kan växla mellan överdriven upprymdhet och depression (bipolär sjukdom), hamna i psykos och ha perioder med vanföreställningar och hallucinationer. Symptomen uppkommer precis som vid bipolär sjukdom i episoder, även kallat skov, för att sen försvinna helt mellan episoderna. 

Psykos

Psykos innebär att du uppfattar verkligheten på ett annorlunda, förändrat och felaktigt sätt. Psykoser uppstår till följd av vanföreställningar eller hallucinationer som gör att din verklighetsuppfattning rubbas. 

Psykos kan vara en del av sjukdomsbilden för personer med schizofreni – men psykoser förekommer även hos personer som lider av andra sjukdomar. Att få en psykos innebär alltså inte alltid att personen har schizofreni.

Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen

Tryggt och säkert med BankID

Recept direkt i appen

Över 3 miljoner patientbesök

4,8 av 5 betyg på App Store

Ladda ner appen

Vad kan jag göra själv?

Om du väl har fått diagnosen schizofreni, finns det alltid en risk att du insjuknar igen. Det finns dock saker som du kan göra och tänka på för att minska risken att bli sjuk igen: 

• Fortsätt ta dina läkemedel. Att sluta ta sin medicin är en vanlig orsak till återfall. Se därför till att ta dina läkemedel och sköta din behandling. Om du inte är nöjd med behandlingen eller känner att du inte behöver ta din medicin längre, ska du alltid konsultera din läkare.

• Undvik alkohol, droger och nikotin. Användning av alkohol och droger ökar risken för psykos om du har schizofreni. 

• Lär dig om tidiga tecken och var uppmärksam på dina tecken. De flesta som lider av psykoser följer ett visst mönster innan de får ett återfall. Mönstret är olika för olika personer. Försök därför att vara uppmärksam på vad just dina tidiga tecken är och be folk i din omgivning att göra detsamma. Att få hjälp tidigt påskyndar återhämtningen och minskar risken för att bli allvarligt sjuk. 

• Skapa rutiner. Att äta och sova på regelbundna tider är bra för hjärnan. 

• Undvik stress och konflikt. Stress är en utlösande faktor och kan göra att du får ett återfall. Försök därför att undvika sånt som gör dig stressad. 

• Sätt upp en krisplan med din läkare. Att ha en plan för hur du ska hantera tidiga tecken på ett återfall och vilken vård som ska användas är viktigt för en snabbare återhämtning. Planen kan exempelvis inkludera medgivande för att dina anhöriga ska få ge dig vård när du uppvisar tidiga tecken. 

Utredning och undersökning

Eftersom insjuknandet i schizofreni kan ta flera år kan det även ta tid att fastställa diagnos. Det finns inget snabbt test för att kolla om du eller en närstående har schizofreni. 

En schizofreniutredning inkluderar flera steg och kan inte göras under en aktiv psykos. Det första som ska genomföras är en så kallad basutredning. Basutredningen går igenom faktorer som ärftlighet, uppväxt, svåra livshändelser, missbruk, social situation och tid med obehandlad psykos. Denna del av utredningen görs oftast i något som kallas stabiliseringsfasen, när den psykiska och fysiska hälsan är någorlunda stabil.

Förutom basutredningen brukar även en utredning av den psykiska hälsan genomföras vid förstagångsinsjuknandet. För att få en så tydlig bild av situationen som möjligt bör denna del av utredningen göras på omedicinerade patienter. Vid utredningen utgår läkaren ofta från en skattningsskala för de positiva och negativa symptomen som kallas PANSS (Positive and Negative Syndrome Scale).

Efter fastställd diagnos påbörjas en behandling med syfte att ge dig en så fungerande vardag som möjligt där risken för återfall minimeras.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du eller någon i din närhet kan ha schizofreni, behöver ni uppsöka specialistvård inom psykiatrin.

Om du är orolig att du eller din närstående ska skada dig eller andra, ska du söka akut vård. 

Min Doktor kan hjälpa med initial bedömning vid misstanke om schizofreni, men vi kan tyvärr inte hjälpa dig med utredning eller behandling.