Sorkfeber

Vad är sorkfeber?

Sorkfeber är en virussjukdom som sprids via sorkar och deras utsöndringar. Sjukdomen räknas som en lindrig form av blödarfeber (viral hemorragisk feber). Symptomen är bland annat feber, muskelvärk, magont, ryggont och smärta kring njurarna. Även om en del av de smittade blir ordentligt sjuka är det väldigt sällsynt med dödsfall eller kvarstående men. Genomgången infektion ger sannolikt livslång immunitet.

Sorkfeber är anmälningspliktigt enligt Smittskyddslagen. Antalet rapporterade fall har varierat mellan 50 och drygt 400 per år under det senaste decenniet. Variationen kan förklaras av att vissa år är "sorkår", då skogssorkarna är fler än vanligt.

Vad orsakas sorkfeber av?

Sorkfeber orsakas av ett virus som heter Puumalavirus. Sorkfeberviruset tillhör familjen hantavirus, det vill säga virus som finns hos gnagare och som orsakar blödarfeber eller liknande tillstånd. Det verkar inte som att sorkarna själva blir sjuka av viruset, däremot utsöndrar de virus i sin urin, avföring och saliv.

Puumalaviruset orsakar skador i blodkärlen, och det kan medföra att njurarna inte fungerar som de ska (nefropati). Därför kallas ibland sjukdomen för nephropathia epidemica, smittsam njursjukdom. Kärlskadorna kan också leda till att vätska läcker ut från blodkärlen till de omgivande vävnaderna, vilket kan ge en kraftig sänkning av blodtrycket. Om vätskeläckaget sker i lungvävnaden kan lungfunktionen bli påverkad.

Var finns sorkfeber?

Sorkfeber förekommer i norra och centrala delarna av Europa. I Finland är sorkfeber vanligt, och ett antal fall rapporteras även från Danmark och Tyskland. I Sverige finns viruset framför allt norr om Dalälven. Det är väldigt sällsynt att människor blir smittade i södra delarna av landet.

Hur smittar sorkfeber?

Sorkfeberviruset har skogssorken som sitt värddjur. När människor smittas sker det oftast genom kontakt med intorkad urin eller avföring från infekterade sorkar. Viruset kan överleva länge i miljön, troligen några veckor. Den vanligaste smittvägen är att andas in damm som innehåller viruset, till exempel vid trädgårdsröjning eller städning av utrymmen som stått oanvända en tid. Det finns inget som tyder på att sorkfeber kan smitta mellan människor.

Symptom vid sorkfeber

Inkubationstiden är lång, vanligtvis 2 till 4 veckor (men den kan variera mellan 1 och 6 veckor). En del får bara lindriga symptom, medan andra blir svårt sjuka och behöver sjukhusvård.

Symptom som kan ses vid sorkfeber är:

• Feber

• Muskelvärk

• Huvudvärk, yrsel

• Magont, ryggont, ömhet i området kring njurarna

• Illamående

• Luftvägssymptom

• Suddig syn

• Näsblod

• Blod i urinen

• Minskad urinproduktion, som senare följs av onormalt stora urinmängder

• Lågt blodtryck

• Nålsticksstora blödningar i hud eller slemhinnor (till exempel i gommen)

Undersökning och behandling

Vid sorkfeber ses ofta avvikelser i blodprov och urinprov, som förhöjda njurvärden samt blod eller protein i urinen. Diagnosen sorkfeber ställs genom att påvisa antikroppar mot Puumalaviruset i blodprov.

Det finns ingen botande behandling mot sorkfeber. Behandlingen går istället ut på att lindra symptomen medan infektionen får läka av sig själv. Vid svår sjukdom kan sjukhusvård behövas, med exempelvis dropp, syrgasbehandling eller dialys.

När bör jag söka vård?

Sök genast vård om du får symptom som feber, sjukdomskänsla, smärta i mage och rygg  någon vecka efter att du kan ha varit i kontakt med infekterade skogssorkar eller förorenat damm.

Om du har hög feber, svårigheter att andas eller minskad/upphörd urinproduktion, bör du uppsöka en akutmottagning på sjukhus.

Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen

Tryggt och säkert med BankID

Recept direkt i appen

Över 3 miljoner patientbesök

4,8 av 5 betyg på App Store

Ladda ner appen

Vad kan jag göra själv?

Om du befinner dig i norra Sverige eller i områden i Europa där sorkfeber förekommer bör du vara försiktig när du hanterar jord och damm, till exempel vid städning eller röjning av källare och liknande utrymmen. Åtgärder som kan minska risken för att smittas är exempelvis:

• Att använda andningsskydd vid dammiga arbeten, det vill säga när du sopar, hugger ved, krattar eller gör annat som rör upp damm. Andningsskyddet behöver vara av säkerhetsklass FFP3 för att ge tillräckligt skydd mot viruset.

• Att blöta ner damm och jord innan du hanterar det. Undvik att spola vatten med högt tryck, använd hellre en vattenkanna eller liknande.

• Rengör med blöta metoder hellre än torra, det vill säga våttorka golvet istället för att sopa, och dammtorka med en fuktig trasa istället för en torr.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du undrar om du kan ha fått sorkfeber är du välkommen att vända dig Min Doktor för en första bedömning. Om du har hög feber, upphörd urinproduktion eller känner dig mycket sjuk, ska du dock inte kontakta Min Doktor utan söka vård omgående på en fysisk mottagning.