Tarmflorans viktiga roll

Vad är tarmflora och var finns den?

Tarmflora kallas även för tarmens mikrobiom eller mikrobiota. Den består av en stor mängd mikrober, alltså bakterier, svampar, encelliga parasiter med mera. Mikrobiota finns på alla ytor på kroppen, men den största andelen (80 procent) lever i tarmen. Enligt vissa studier har vi så mycket som 300 triljoner mikrober i tarmen, och tarmfloran utgör mer än 1 kg av kroppsvikten hos en vuxen.

Vad gör tarmfloran?

Tarmflorans roll har länge varit underskattad, och det är först på senare år som forskningen har tagit fart på riktigt. Nu vet vi att mikroberna i tarmen inte bara bryter ner rester från vår matsmältning och håller sjukdomsframkallande organismer borta. De påverkar också vår aptit, vårt immunförsvar, vårt välbefinnande och mycket annat - ännu har forskarna bara skrapat på ytan.

Det här är några av de fördelar vi har av vår tarmflora:

Näring åt tarmcellerna och skydd mot tarminfektioner

Tarmfloran bryter ner fibrer och resistent stärkelse (kolhydrater som kroppen inte kan spjälka). Då utvinns inte bara näringsämnen till mikroberna själva, utan även till cellerna i tarmväggen. De goda tarmbakterierna ser dessutom till att sjukdomsframkallande mikroorganismer har svårt att få fäste och orsaka sjukdom.

Skydd mot inflammation, övervikt och diabetes

När fibrer och resistent stärkelse fermenteras av tarmfloran bildas korta fettsyror (SCFA), som gör stor nytta i kroppen. SCFA stärker bland annat det lokala skyddet i tarmen, påverkar immunförsvaret, minskar inflammation, skyddar hjärta och kärl, samt motverkar högt blodsocker och övervikt. Det medför att också risken för metabolt syndrom, med diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom, minskar.

"Må bra-substansen" serotonin

Serotonin är en signalsubstans, en slags kemisk signal som behövs för att nervsystemet ska fungera. Serotonin hjälper till att hålla humöret uppe, förbättrar sömnen och ger bättre sårläkning. Vid brist på serotonin kan vi uppleva depression eller ångest, sova dåligt och få långsam matsmältning. Större delen av det serotonin som cirkulerar i blodet produceras av vår tarmflora.

Viktiga vitaminer

Vitaminer som kroppen inte själv kan tillverka behöver vi som regel få i oss via kosten. Men tarmfloran tillverkar faktiskt såväl K-vitamin som flera olika B-vitaminer åt oss. K-vitamin behövs för att blodet ska kunna levra sig, medan folsyra och andra B-vitaminer behövs för bland annat blodbildningen och nervfunktionen.

Vår livsstil påverkar tarmfloran

Tarmflorans sammansättning bestäms i stor utsträckning av vilka mikrober vi får i oss när vi föds och i samband med amningen. Även genetiska faktorer spelar in. Men vi kan själva både förbättra och försämra vårt mikrobiom genom hur vi lever. 

Det har visat sig att en stor mångfald i tarmfloran medför flera hälsofördelar. Ju större artrikedomen är, desto mer motståndskraftiga är vi mot sådant som skapar obalans i tarmen, och desto mindre är risken att vi ska utveckla olika sjukdomar.

Dysbios - obalans i tarmfloran

Dysbios innebär att tarmfloran har drabbats av en obalans. Antalet arter kan ha blivit färre, goda tarmbakterier kan ha försvunnit och skadliga mikrober kan ha tagit över.
Symptom på dysbios är bland annat gaser i magen, uppblåsthet, diarré, inflammation i tarmen och på andra ställen i kroppen. Ett flertal sjukdomstillstånd har förknippats med dysbios, däribland inflammatorisk tarmsjukdom (som Crohns sjukdom) och diabetes (både typ 1 och typ 2). 

Antibiotikabehandling är en vanlig orsak till störd tarmflora. Antibiotika bekämpar inte bara de sjukdomsframkallande bakterierna, utan även de bakterier som är bra för oss. Ju längre antibiotikakuren är, och ju bredare spektrum medicinen har, desto större är risken för dysbios. Då får vi symptom som diarré och illamående. Obalansen i tarmfloran kan finnas kvar under en lång tid efter en antibiotikabehandling.

En annan viktig faktor för tarmfloran är maten - ensidig och fiberfattig kost försämrar och utarmar tarmfloran. Även alkohol, nikotin och en stillasittande livsstil påverkar mikrobiomet till det sämre. 

Åtta enkla tips för en sundare tarmflora

Här är våra bästa tips till dig som vill ha en hälsosam tarmflora:

1. Mata de goda tarmbakterierna - det vill säga, ät mycket fibrer och resistent stärkelse. Sådant finns i stora mängder i fullkorn, havregryn, linser och andra baljväxter, samt i frukt och grönt, inte minst gröna bananer, jordärtskockor och lök. Men tänk på att lägga om kosten gradvis, annars kan du få problem med gaser och magknip.

2. Ät regnbågsfärgat. Se till att äta frukt och grönsaker i alla regnbågens färger, då får du variation både i kosten och i tarmfloran. 

3. Dra ner på socker och mättat fett, och undvik överdrivet proteinintag. På så vis skapar du en miljö i tarmen som gynnar de goda bakterierna.

4. Dra ner på högprocessad mat. Den kan innehålla tillsatser som stör tarmfloran.

5. Undvik nikotin och alkohol.

6. Motionera! Träning sänker stressnivåerna och främjar tarmrörelserna. Det mår tarmfloran bra av.

7. Ta bara antibiotika när det behövs och följ läkarens ordination noga.

8. Fyll på med goda tarmbakterier. Probiotika är levande mikroorganismer som förbättrar miljön i tarmen, ofta mjölksyrebakterier som laktobaciller och bifidobakterier. Du kan få i dig probiotika via syrade livsmedel, som kefir, kimchi och surkål. Det finns också att köpa som kosttillskott på apoteket.
   Probiotika kan framför allt hjälpa när du behöver återställa tarmfloran efter en antibiotikabehandling eller en rejäl magsjuka. Dock kan probiotikabakterierna ha svårt att etablera sig i tarmen långsiktigt. Patienter som har väldigt besvärlig diarré efter antibiotikabehandling (Clostridium-orsakad diarré) brukar däremot bli friska om de får en avföringstransplantation från en frisk person.