Faktagranskad av:
Olof Johansson, legitimerad psykolog, Min Doktor
Bipolär sjukdom karaktäriseras av perioder av uppvarvning, även kallat mani/hypomani, varvat med perioder av nedstämdhet och depression. Mellan dessa perioder av uppvarvning och depression kan den som är sjuk fungera som vanligt.
Om du misstänker att du har bipolär sjukdom, bör du söka vård. Behandlingen av bipolär sjukdom inkluderar ofta någon form av läkemedel, terapi och kunskapsbyggande för att underlätta hanteringen av sjukdomen.
Vid bipolär sjukdom är du inte sjuk hela tiden. Sjukdomen visar sig istället i något som kallas episoder. Episoderna kan bestå av mani/hypomani, där du bland annat kan uppleva att du får mer energi än vanligt, förhöjt självförtroende och sänkt impulskontroll. Episoderna kan också bestå av perioder av nedstämdhet och depression. Vissa får något som kallas blandepisoder, där de upplever både mani och depression under samma episod.
Blandepisoder kan vara väldigt påfrestande, eftersom du då kan växla mellan överaktivitet och förhöjt självförtroende i ena stunden och hopplöshet och förtvivlan i nästa. Under en blandad episod kan du uppleva maniska och depressiva symptom samtidigt eller växla snabbt mellan dem under samma dag.
För att det ska klassas som bipolär sjukdom måste episoderna pågå under en viss tid. Den maniska perioden måste pågå under minst 1 vecka och den depressiva perioden under minst 2 veckor. Ofta pågår de längre – detta gäller främst den depressiva perioden, som kan pågå under flera månader.
Bipolär sjukdom uppkommer oftast under tonåren. Det kan vara svårt att upptäcka sjukdomen tidigt, eftersom symptomen i det skedet lätt kan misstas för annan psykisk ohälsa. Om man har en nära anhörig med sjukdomen, kan man ha en ökad sårbarhet för att själv utveckla bipolär sjukdom.
Bipolär sjukdom delas in i två olika typer, typ 1 och typ 2. Typ 1, som tidigare kallades för manodepressiv sjukdom, är den mest kända varianten av bipolär sjukdom.
Om du har bipolär sjukdom typ 1, har du haft minst en episod av kraftig mani. Det är även vanligt att ha omväxlande depressiva besvär. Båda tillstånden kan vid typ 1 bli så allvarliga att du behöver vårdas på sjukhus.
Under en kraftig mani kan du bli så pass överaktiv att du får svårt att sova. Även om du inte märker av sömnbristen när det kommer till din energinivå, kan bristen på sömn öka risken för psykos. Vissa personer blir även aggressiva och riskerar att skada sig själva eller andra. Det är inte ovanligt att den som är manisk tar impulsiva beslut som leder till ånger när manin avtar.
En episod med svår depression kan innebära att du får tankar om att skada dig själv eller tankar på att avsluta ditt liv. Då är det alltid viktigt att söka hjälp. Mellan dessa perioder av svår depression kan vissa ha symptom på ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter, medan andra upplever att de mår bra och kan leva som vanligt med rätt behandling.
Vid bipolär sjukdom typ 1 brukar personer i personens nära omgivning reagera på att personen upplevs förändrad.
Om du har bipolär sjukdom typ 2, kan du precis som vid typ 1 uppleva episoder med mer energi och episoder med depression.
Skillnaden jämfört med typ 1 är att du vid typ 2 har en lindrigare form av mani, kallad hypomani. Hypomani innebär att du har en ökad energi, ett minskat behov av sömn och ofta att du är mer positiv. Hypomani leder sällan till lika förödande impulsiva beslut som manin vid typ 1 och resulterar inte heller lika ofta i konflikter med omgivningen.
Den mildare formen av mani gör att typ 2 kan vara svårare att upptäcka. Det är dock viktigt att du får en diagnos, eftersom den ger dig möjlighet att få rätt hjälp och behandling.
Vid bipolär sjukdom är det vanligt att man också lider av andra psykiska besvär eller sjukdomar. Detta kallas för samsjuklighet.
Den som har bipolär sjukdom kan alltså lida av samsjuklighet i form av ångestsyndrom, adhd eller alkoholism.
Vid bipolär sjukdom växlar du mellan maniska och depressiva episoder för att sedan känna dig helt frisk mellan episoderna.
Vanliga symptom vid mani är:
Du får ökat självförtroende
Ditt behov av sömn minskar
Du tappar omdömet och agerar mer impulsivt
Du upplever en överdriven energinivå
Du blir mer pratsam än vanligt
Du blir lättdistraherad
Du får snabba tankar och tycker ofta att omgivningen är trög och långsam
Vissa känner sig överdrivet upprymda medan andra istället blir mer lättirriterade
Du kan få ökad sexlust
Många med mani tar impulsiva och ibland dåliga ekonomiska beslut. Det är vanligt att en manisk person spenderar mycket pengar eller utsätter sig själv för fara, vilket kan framkalla ångest när manin avtar.
Vanliga symptom vid hypomani, den mildare formen av mani, är:
Ditt behov av sömn minskar
Du får mer energi
Du får ökad initiativförmåga
Du blir mer kreativ och får ökad skaparlust
Du blir mer positiv
Du kan få ökad sexlust
Det första symptomet vid hypomani är ett minskat sömnbehov. Även om en period av hypomani inledningsvis kan upplevas som positiv är den inte hållbar i längden. Många upplever att hypomani på sikt kan ge symptom på utmattning.
Vanliga symptom vid depression är:
Du känner dig nedstämd, arg eller irriterad
Du tappar intresset för sådant som du tidigare tyckte var roligt
Du känner hopplöshet och saknar tilltro inför framtiden
Du får svårt att somna och vaknar långt innan du tänkt eller sover överdrivet mycket
Du får ändrad aptit, du kan uppleva en minskad aptit men i vissa fall kan du istället äta betydligt mer än du vanligtvis gör
Du finner det svårt att ta tag i saker, även vardagliga sysslor
Du får svårt att koncentrera dig
Du får svårt att fatta beslut
Du plågas av ständiga skuldkänslor
Du får tankar om att skada dig själv eller avsluta ditt liv.
Det är också vanligt att uppleva kroppsliga besvär, såsom smärta eller värk i ryggen, magen eller andra ställen på kroppen.
Att lida av depression behöver dock inte betyda att du har bipolär sjukdom.
Det händer att personer med kraftig mani eller depression får något som kallas psykos. En psykos innebär att du får vanföreställningar och uppfattar verkligheten annorlunda än andra människor.
Psykoser kan utlösas av både mani och vid svår depression. Vid en manisk psykos kan du på grund av ditt ökade självförtroende eller förhöjda humör exempelvis tro att du kan lösa stora världsproblem. Vid en depressiv psykos kan du istället tro att du är utsatt för förtal eller är förföljd. Andra kan uppfatta dig som personlighetsförändrad.
Psykosen brukar avta i takt med att du mår bättre.
Det är ovanligt med bipolär sjukdom hos yngre barn. Sjukdomen är dock ärftlig, så om den finns inom familjen sedan tidigare är sjukdomsrisken högre.
Eftersom symptomen kan vara svåra att skilja från annan psykisk ohälsa är det svårt att diagnostisera barn med bipolär sjukdom.
Symptom på bipolär sjukdom hos barn kan vara:
Raseriutbrott
Hyperaktivitet
Impulsivitet
Uppmärksamhetsproblem
Alla barn kan uppvisa dessa symptom, men för barn med bipolär sjukdom uppkommer de oftare än hos andra barn i samma ålder.
Behandlingen av barn med bipolär sjukdom består oftast av en kombination av psykopedagogiska insatser och läkemedel. Det är även viktigt med information och kunskapsbyggande för att underlätta hanteringen av sjukdomen.
Bipolär sjukdom kan utvecklas både på grund av ärftliga faktorer och miljö. Eftersom sjukdomen har större ärftlighet än många andra psykiska sjukdomar, finns det en ökad risk att drabbas av bipolär sjukdom om du har en släkting med sjukdomen.
Förutom den ärftliga faktorn kan sjukdomen även utvecklas av sådant som händer i ditt liv. Sjukdomen kan till exempel utlösas av händelser som orsakar stor stress, såsom dödsfall, separationer eller att förlora jobbet.
Det behöver dock inte alltid vara svåra eller stressande händelser – andra större förändringar, såsom att bli förälder, flytta eller byta arbete, kan även de utlösa bipolär sjukdom.
När du har utvecklat bipolaritet kan dina sjukdomsepisoder utlösas utan några tydliga yttre orsaker. Men för många är stress en riskfaktor. Många med bipolär sjukdom upplever att de blir bättre med tiden i takt med att de lär sig hantera sina symptom.
Om du misstänker att du lider av bipolär sjukdom behöver du i de flesta fall själv ta upp frågan om att få genomgå en bipolär utredning. Det är därför viktigt att du är uppmärksam på dina symptom och sedan tar upp dem till diskussion vid ett vårdbesök.
Inledningsvis kommer läkaren, efter att du tagit upp dina misstankar och berättat om dina symptom, ställa frågor utifrån en eller flera mallar. Du kan även själv behöva fylla i vissa formulär.
För att utesluta andra sjukdomar eller orsaker får du även genomgå en kroppslig undersökning och i vissa fall även lämna blodprov.
Utredningen av bipolär sjukdom genomförs sedan på en psykiatrisk mottagning, där du får träffa en psykiatriker. Utredningen består till stor del av intervjuer där du får berätta utförligt om dina symptom, besvär och hur du mår. Efter dessa träffar får du svar på om du har bipolär sjukdom.
Det första du ska göra om du misstänker att du lider av bipolär sjukdom är att uppsöka vård. Det är viktigt att få behandling tidigt, eftersom sjukdomen kan få svåra konsekvenser om den inte behandlas.
En bipolär sjukdomsepisod kan bland annat påverka din hjärnas förmåga att hantera information, även kallad kognitiv förmåga. Det är därför viktigt att du gör vad du kan för att förebygga sjukdomsepisoderna.
Om du är diagnostiserad med bipolär sjukdom, kan följande vara hjälpsamt för att förebygga sjukdomsepisoder:
Följ alltid din läkares rekommendation, vilken kan vara att fortsätta med medicineringen även när du mår bra, detta för att minska risken för svårare maniska eller depressiva episoder
Läs på om sjukdomen och lär dig mer om tidiga tecken på att en episod är på väg, för gärna symptomdagbok för att hitta tidiga varningstecken
Undvik om möjligt allt för mycket stress
Prata med dina anhöriga och hjälp dem förstå hur din sjukdom fungerar
Prata med någon inom vården. Samtalsstöd kan hjälpa dig med hanteringen av din sjukdom och kan underlätta vardagen.
Gå på regelbundna kontroller. Under dessa kontroller får du ofta lämna blodprov för att avgöra halten av litium i blodet. Läkaren kontrollerar ofta också njurarnas och sköldkörtelns funktion.
Om du misstänker bipolär sjukdom, kan Min Doktor hjälpa dig med första bedömning. Min Doktor kan dock inte hjälpa dig med utredning av bipolär sjukdom.
Min Doktor – trygg vård sedan 2013